- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1897 /
134

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

EN SKOLRESA I DALARNE.

Nu hade vi verkligen ett litet äfventyr, som kunnat bli
obehagligt nog. Det är just ej hedrande för vårt lokalsinne, men
vi få väl lof att tala om det ändå. Vi togo nämligen miste
om vägen, så att vi helt nära Grycksbo gingo förbi afvägen,
som för dit, och fortsatte landsvägen fram, låtande
telefonstolparna narra oss. Vi hade kommit en bra bit på den orätta
vägen, när misstaget konstaterades af en gumma, som kom
ledande en ko. Nu gällde det att hinna med tåget — och vi
hunno, men nog fingo vi oss en duktig språngmarsch utefter
en genväg genom skogen. Vi kommo så ut på landsvägen,
mötte ett åkdon på väg från stationen, fingo pojken, som körde,
att vända om med våra saker och kommo fram i tid, men
betydligt varma. På tåget hunno vi lugna och svalka oss något,
så att vi vid Falu norra station i någorlunda hyggligt skick
kunde visa oss för den där mötande prästmannen, som lofvat,
att »ta hand om oss». Hvar vi drogo fram, träffade vi
vänliga människor, som bara ville stå oss till tjänst.

Sedan vår packning inlämnats på det ställe, där vi skulle
bo, besågo vi »Kopparvågen» med alla dess om forna tiders
grufdrift vittnande sevärdheter. Färden styrdes därefter till
grufvan, och vi klädde oss i grufdräkter — af flitigt
begagnande nedfläckade, trasiga rockar och dito hattar. När flickorna
fingo se hvarandra i dessa »luffarekostymer», brast ett
hejdlöst jubel ut, och denna gång mer än någonsin önskade vi, att
vi haft en fotografiapparat med oss, ty sällskapets utseende
var oemotståndligt skrattretande. Stigaren, som skulle åtfölja
oss, försåg några af flickorna med bloss, andra med lampor.
Hissen var i olag och fick icke begagnas, utan nedstigningen
skedde utför trappor 70 m. djupt. Där nere i gångame var
temperaturen föga öfver fryspunkten, och detta var ganska
kännbart för oss, som voro klädda i låga skor, hvilka
dessutom strax blefvo våta. Vi kommo ut i stora stöten och gingo
på stegar upp därur, sedan flickorna plockat med sig
malmbitar i fickorna. Tillbörligt erkännande af vårt kostliga
utseende vunno vi, då vi kommo upp, af en skara pojkar,
sysselsatta med vaskning. Det blef hurrarop och viftningar med
hattar och mössor, som besvarades af flickorna på samma sätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1897/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free