- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1897 /
145

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RESOR I KVIKKJOKKS HÖGFJÄLL SOMMAREN 1896. 145

hvar. De stora renskockarne i Lappland blifva icke så noga
öfvervakade som boskapshjordarne i södra Sverige, hvilket torde
bero såväl på terrängens vidsträckthet och otillgänglighet som på
renarnes talrikhet i jämförelse med lapparne och dessa senares
ringa fallenhet för ansträngande arbete. Mycket ofta hafva
därföre lapparne icke reda på hvar deras renar hålla hus, men
under ingen årstid torde de väl hafva så litet reda på dem
som under vårsommaren. Vintertiden hålla sig — hvad
Jokk-mokkslapparne beträffar — både renar och lappar i skogarne, men
på våren och försommaren draga de sig upp mot skogsgränsen
och fjällen, drifna af instinkt eller gammal vana och kanske
äfven af myggen, samt samla sig i början af sommaren i trakten
kring Virijaure och Vastenjaure vid norska gränsen. Där finna
då Jokkmokkslapparne sina renar, och som hvarje lapp har sitt
särskilda renmärke, kan han där äfven skilja dem från de andra
lapparnes. Men medan renarne äro på väg mot väster, har
han ofta ingen reda på hvar de hålla till. Ungefär så tycktes
det vara med Amma nu, han visste icke så noga, hvar hans renar
voro, och för tillfället kunde han icke hjälpa mig med några
herkar. Han hade icke ens för egen räkning några herkar till
hands. Han skulle visserligen om några dagar gifva sig ut i
fjällen och söka sina herkar för att själf kunna flytta, men
han kunde icke veta, när han skulle kunna finna dem.

Att nu träffa någon öfverenskommelse med Amma
angående herkar tycktes icke vara möjligt och det var ingen annan
råd än att med oförrättadt ärende återvända till Pirtjilapparnes
kåta vid Puorek. Jovva och jag lämnade Amma vid 1 O-tiden
på aftonen och återkommo till Puorek kl. 7 följande morgon,
sedan vi knogat och gått hela natten med undantag af en
timme, under hvilken vi hvilade och kokade kaffe. Som det
tycktes vara lönlöst att nu försöka komma till någon
uppgörelse angående herkar för hela sommaren, beslöt jag ändra taktik
och i stället nöja mig med att nu till en början få mina saker
flyttade till något ställe, som kunde vara en lämplig
utgångspunkt för exkursioner i olika riktningar och där jag kunde
hafva arbete en längre tid. Som jag hade sett talrika renar
kring Puorek, började jag därföre i nämnda syfte lägga an på
Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1897. 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1897/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free