Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
AXEL HAMBERG.
företogs sedermera hufvudsakligen på en lång och smal »snöripa»,
där den försiggick synnerligen lätt. I synnerhet gick det undan
för Nils Paulus, som på sina hala näbbskor gled ned med
sådan hastighet, att han efter loppet af några minuter upptog
så liten synvinkel, att Olsson och jag icke kunde urskilja honom.
Yi funno honom emellertid sedan på Neitarippglacieren, där han
inväntade oss och hvarifrån vi tillsammans tågade hem till
tältplatsen.
Den 3 juli gjordes ett försök att uppnå spetsen af det
ståtliga, midt emot vår tältplats sig resande Luotoh. Vi gingo
öfver Sarvesbäcken ofvanför dess sammanflöde med den från
Neitarippglacieren kommande bäcken och gingo sedan snedt
uppför Luotohs sluttning till den nordöstra sidan af berget,
från hvilket håll vi, för att undvika den sprickiga
Luotoh-jökeln, ämnade företaga uppstigningen. Dessvärre utbröt, sedan
vi endast kommit halfvägs, ett häftigt åskväder, som varade
flere timmar och slutligen nödgade oss att vända om utan att
hafva nått toppen. Den 6 juli gjorde vi emellertid ett nytt
försök. Yi valde denna gång vägen öfver glacieren. Vi gingo
upp på dess östra sida och ställde därefter kosan in på glacieren
för att undvika de besvärliga kantsprickorna. Som glacieren
äfven längre in var uppfylld af talrika sprickor, hvilka ibland
voro dolda af snö, måste vi likväl här iakttaga en viss
försiktighet. Allt gick emellertid väl. Uppstigningen på fjället
gjordes från sydväst ungefär och försiggick utan svårighet,
sedan några branta afsatser strax ofvanför glacieren blifvit
öfver-skridna. Själfva toppen utgöreä af en nästan horisontel, smal,
i ungefär NY—SO strykande kam, ej angenäm att gå på.
Toppens höjd befanns vara ungefär 1 870 m. ö. h.
Den 5 juli företog jag jämte Olsson, under det Nila fick
hvila sig, en bestigning af det höga Akkatjäkko. Vi -togo vägen
in på Neitarippglacieren, gingo därefter öfver till Akkaglacieren
på de stora snöfälten norr om Eitatjåkko och gjorde
uppstigningen på Akkatjåkkos östra sida uppför ett brant snöfält,
hvilket väl icke lutade så betydligt, som den branta snön på
Pellorippe, men var farligare, då här och där stora stenar stucko
upp genom snön. Sedan snöfältet var öfverskridet, återstod lätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
