Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EESOR I KVTKKJOKKS HÖGFJÄLL SOMMÅEEN 1896. 167
bäcken veko Nila, Olsson och jag af genom Lullevagge,
passerade vår gamla tältplats vid öfre Kåtokjokk samt anlände
sent på aftonen till Puorek, där vi rastade hos ett åldrigt
lapp-par, som här bodde ensamma i Piekit Ammas näfverkåta,
sysslande med att fiska i den lilla sjön, mjölka sina getter och koka
sitt kaffe. På eftermiddagen den 21 anlände vi slutligen till
Kvikkjokk.
Af de på sista tiden tämligen ofta förekommande
vad-ningarna hade Olsson blifvit förkyld, så att jag måste vänta
här till den 25 på hans tillfrisknande. Denna dag bröto vi
ändtligen upp, kvarlämnande alla renbördorna ordentligt packade
och afvägda. Med anledning af Olssons skrala tillstånd
med-tog jag härifrån ännu en bärare, den för många resande mellan
Kvikkjokk och Sulitälma väl bekante Per Jakob Holhbom. Han
skulle följa med endast på kortare tid och skulle hafva
rättighet att återvända från Stora Sjöfallet eller efter fjorton dagar,
om han så ville.
Den första dagens marsch räckte till Puorek, hvars
inbyggare vi gåfvo särskilda instruktioner, för den händelse Amma
med renarne skulle komma, utan att vi först hade mött honom.
Den andra dagsmarschen måste sträcka sig ända till vårt tält vid
Sarvesbäcken, emedan under vägen icke fanns tillgång till något
tak öfver hufvudet. Det var ett segt stycke, då vi hade ganska
mycket att bära. När vi anländt till Kåtokjokk och började
styra kurs på Lullevagge, funno vi helt oväntadt på ett snöfält
färska spår efter en man och några renar, hvilkas antal vid
närmare betraktande måste hafva varit fyra. Det var sålunda
tydligt, att Amma och dfe fyra herkarne passerat här ganska
nyligen, ehuru vi icke observerat hvarandra, hvilket kunde
förklaras därigenom, att han gått söder om Järtatjåkko, medan vi
gingo norr om samma berg. För att hjälpa Amma, som skulle
hafva svårt att reda sig ensam med de lastade renarne i
Kvikk-jokksskogen och i det steniga Lullevagge, sändes Nila tillbaka,
under det Holmbom, Olsson och jag tågade vidare till tältplatsen,
dit vi anlände den 27 juli på morgonen.
Det dröjde ännu flere dagar, innan Amma och Nila läto
höra af sig. Dessa dagar, under hvilka oftast regnigt väder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
