- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1897 /
168

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168

AXEL HAMBERG.

var rådande, användes till framkallning af fotografier, till
utläggning af målade stenar på den mellan Jokkoschkaska och Tälma
nedglidande glaciertungan samt till besök på dessa låga berg.
Den 29 juli på aftonen anlände Amma och Nila ändtligen med
herkarne och sakerna, men som Sarvesbäcken af regnet hade
svällt, kunde de icke komma öfver densamma, utan måste
tillsvidare stanna på andra sidan. Den följande morgonen hade
vattnet sjunkit så mycket, att de kunde vada genom bäcken.
Det var emellertid alldeles för djupt, för att sakerna skulle
kunna föras öfver på renarne utan att blifva våta. . Det blef
därför nödvändigt att bära öfver allt, som var ömtåligt för
väta, d. v. s. nästan alltsammans. Detta otrefliga arbete åtogo
sig de tre vid vadningar mera vana lappmarksborna, hvilka
upprepade gånger gingo öfver den ganska djupa bäcken med
bördor på ryggen.

Vi fingo nu veta, hvad Amma hade gjort under den långa
tid han varit borta, medan vi lågo i Kvikkjokk. Han hade
först farit till sin by, då han hade trott, att renarne gifvit sig
af dit, men då han ej såg till dem där, hade han börjat att leta
i fjällen igen. Slutligen fann han dem allesammans vid Skaite
i Sarvesvagge ungefär en vecka efter det att de sprungit bort,
samma dag som vi lämnade Kvikkjokk. Förmodligen hade han
dock icke gjort sig någon synnerlig brådska.

Min plan för den närmaste tiden var nu att samla alla
saker på lämplig punkt mellan Alkas och Servatjåkko samt att
där kvarlämna större delen och med en lättare utrustning draga
mig bortåt Stora Sjöfallet. Blefve vädret ruskigt, vore det
lämpligt att resa dit direkt, i motsatt fall skulle under vägen
fjällbestigningar göras i trakten af Skuorkas och Eppartjåkko,
från hvilka områden jag ännu icke hade några observationer.

För att undvika den strida Alkasbäcken, där jag två gånger
varit nära att ryckas med strömmen, beslöt jag här i närheten
öfvergå Rapaälfven och sedan tåga utmed dess östra sida
tillbaka till trakten norr om Alkas. Strax före Sarvesbäckens
inflöde i Rapaälfven förgrenar sig denna i en massa på sina
ställen ganska grunda armar, öfver hvilka man, om ej
vattenståndet är för högt, mycket lätt kan vada. Amma, som var en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1897/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free