Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESOR I KVIKKJOKKS HÖGFJÄLL SOMMAREN 1896. 179
bandet sittande fast mellan stenar långt bort ifrån det ställe,
där han stod bunden.
»Ja, det var tusan», sade Nila. »Men huru skola vi nu
bära oss åt, om vi icke få tag uti renarne!»
»Yi få väl bära sakerna själfva», svarade jag. Och så blef
det äfven. »Men först skola vi väl försöka att få tag i renarne.»
Amma återkom tidigt den följande morgonen utan renarne.
Han grät och berättade. Han hade den föregående dagen gått
till Spik för att köpa renmjölk, såsom jag bedt honom, och som
han trodde, att renarne ej skulle slita sig lösa, hade han icke
tagit dem med. När han kom tillbaka, voro de försvunna,
antagligen hade vargen skrämt dem och man visste, att vargar
funnos i närheten, ty de hade rifvit flere renar för Spik.
Sedan dess hade Amma varit ute och letat efter renarne, men ej
sett en skymt af dem. Han skulle emellertid fortsätta att leta,
så kunde det ju hända, att han slutligen funne dem.
Det bestämdes, att vi skulle stanna här ännu tre eller
fyra dagar samt att Nila och Vuolla skulle få tura om att
söka efter renarne.
Emellertid hade det regniga vädret upphört, så att vi
kunde börja fjällturerna igen. Den 12 augusti voro vi på
Skanatjåkko, den 13 på Suotas och den 14 på Näntotjåkko.
Från det låga Skanatjåkko har man, såsom väl var att vänta,
en god öfverblick öfver nordöstra delame af Sarjekfjällen.
Kukkesvaggebäcken kan, om den ej flödar, öfvervadas på flera
ställen; vid högt vatten lär bästa vadstället vara nära Tjäurasjön.
På Suotas var jag redan föregående sommar, men som
toppen var inhöljd i moln, kunde jag icke göra några
observationer därifrån. Jag hade denna gång bättre tur med
väderleken. Beträffande bestigningen så gjorde vi denna på
nordsluttningen, men började den för långt åt öster, därtill närmast
föranledda af Nilas och Olssons otålighet att efter den
långvariga vandringen från tältplatsen en gång få börja
uppstigningen. Yi kommo här in ibland en mängd branta afsatser och
svårpasserade ras, som så när hade nödgat oss att vända om,
men slutligen nådde vi dock toppen. Den väg jag gick förra
året var däremot mycket lätt att passera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
