Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
VID SÖDRA STAKET.
nog. Ej mindre än mellan 26—30 stora örlogsmän, 130 —150
galerer och ett 100-tal transportfartyg med 30 —40,000 man
ombord kommo likt en tallös flock af hvita svanor stäfvande
öfver det blåa hafvet in mot kusten. Snart förkunnade tjocka,
bolmande rökmoln, uppstigande än här än där på Rådmansö,
att brandfacklan börjat sitt ohyggliga arbete. Den 13 juli
delade sig flottan. En afdelning gick norrut, långs Upplands kust,
en annan lade sig utanför inloppen till Stockholm, medan den
tredje spridde död och fördärf till Södermanlands och
Östergötlands kuster. Inom mindre än 3 veckor hade Norrköping,
Nyköping, Trosa, Östhammar och Öregrund uppgått i rök.
Af Södertelje fanns blott kvar en ringa återstod. Hur många
gods och gårdar, som blifvit brända, skall här icke
uppräknas. Af de förnämligare må blott anföras Hargs, Ortala,
Forsmarks och Löfsta stora bruk. Af ven vid Vaxholm och
Södra Stäket hade galerer varit inne och vädrat efter rof men
lyckligtvis vändt åter, på första stället afskräckta genom
fästningen och svenska örlogsskepp, på det senare stället af
obekant anledning. Såsom en hälsning hade dock ryssarne
därstädes (den 15 juli) af bränt grefve Tessiks egendom, Boo.
Man kan förstå, hvilken förskräckelse dessa händelser skulle
uppväcka i Stockholm, så mycket mera som man —
förmodligen i förtröstan på den engelska hjälp, hvarpå man hoppades
— underlåtit att befästa Södra Stäket. Nu skred man med
ifver till arbetet på befästningar därstädes, och trupperna fingo
därvid hålla vapen beredda jämte sina verktyg, ty ryska flottan
gjorde trakten osäker. Att leda befästningsarbetet uppdrogs åt
öfversten vid fortifikationen Baltzak vox Dalhem. Han var en
50-års man, tysk till börden, som tidigt kommit i Cakl XII:s
tjänst såsom ingeniörofficer och tjänat med sådan tapperhet och så
godt beröm, att konung Cakl 1718 åt honom hade uppdragit
generalkvartermästaresysslan vid hären i Bohuslän. Dahlheims
första åtgärd var anläggningen af försänkningar. Det skedde
därigenom att han uti Knapens hål * nedsänkte några med sten
lastade skutor, hvarefter de sålunda åstadkomna nödfallsför-
* Se kartan s. 216 bokstafven N strax söder om »Tullen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
