Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNEN FRÅN EN KANOTFÄRD I LAPPLAND SOMMAREN 1892. 325
ett stycke på vägen. Efter ytterligare en stunds vandring
lämnade vi äfven dem under oss, och uppför alldeles kala och
nakna bergssluttningar förde oss stigen vidare upp till toppen.
Hvilket panorama som härifrån utbredde sig framför oss! Vi
hade fri utsikt åt alla vädersträck, åt norr, åt söder, åt öster
och väster. Och rundt om oss skådade vi ett ändlöst haf af
hvita fjälltoppar. Den ena toppen gick högre och var hvitare
än den andra, och så långt ögat kunde skönja, ända bort till
horizonten, syntes endast oändliga fjällvidder.
Och djupt inunder oss utbredde sig Saggatsjön.
Vi slogo oss ned under stillatigande betraktande af den
härliga skapelsen.
Och länge hade vi helt visst förblifvit försjunkna i vårt
begrundande däraf, om ej den ohyggliga lapplandsmyggen rätt
snart återkallat våra tankar till det jordiska.
Vi voro visserligen försedda med mygghufvor, men det
hjälpte ej. Myggen kröp in under hufvorna och marterade oss
förskräckligt. För att i någon mån skydda oss mot dem, gjorde
vi upp en liten kase. Vi samlade ihop litet sur mossa, som
vi slutligen efter mycket bemödande fingo eld på. Det rykte
förträffligt, och vi äflades alla om att få sitta så nära kasen
och så midt upp i röken som möjligt. Hvad det var härligt!
Inte luktade det precis godt, men vi blefvo för en stund
befriade från våra plågoandar och kunde ännu en stund hängifva
oss åt betraktandet af det hänförande landskapet.
Sedan vi återvändt till Kvikkjokk, använde vi den
återstående delen af dagen med att se oss om i och taga litet
kännedom om det lilla lappländska samhället.
Från Kvikkjokk hade vi ämnat företaga en vandring till
Sulitälma. Dumt nog läto vi emellertid öfvertala oss att
upp-gifva denna plan. Man sade oss, att det vore ovanligt svåra
snöförhållanden uppe bland fjällen, och att den uppblötta snön
skulle göra en sådan färd alltför besvärlig. Vi af stodo
därför från tanken på Sulitälma, och efter någon dags uppehåll i
Kvikkjokk återvände vi samma väg öfver sjöarne tillbaka till
J okkmokk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
