Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
JOH. WALDENSTRÖM.
Vi voro nu betydligt tränade och uppöfvade i att ro.
Första dagen tillryggalade vi den 8 svenska mil långa vägen
tillbaka till Björkholmen. De 3 första milen minnes jag, att
vi rodde på 3L/2 timmar, jämt 1 timme och 10 minuter på
hvarje mil. Sedan minskades emellertid hastigheten så
småningom, och innan vi tillryggalagt de 8 milen, var klockan
redan bortåt 12 på natten. På kvällen blåste det bra och
regnade äfven ganska tappert. Det piskade igenom våra kläder,
så att vi blefvo alldeles genomblöta. Men friskt och stärkande
var det.
På Björkholmen hvilade vi öfver hela följande dagen. För
att emellertid underlätta den därpå följande dagens färd kommo
vi på den förnuftiga idén att på eftermiddagen taga karlhjälp
med oss från Björkholmen och bära kanoterna öfver
Björk-holmsmorkan. Därpå vände vi åter till Björkholmen och lågo
där öfver natten.
Morgonen därpå, medan alla andra i huset ännu sofvo,
bröto vi så upp, togo en af Björkholmsbåtarne, rodde i den
bort till morkan, passerade morkan, och vid dess andra ände
lågo så våra kanoter redan sedan gårdagen i beredskap och
förde oss vidare öfver sjöarne.
Under hela föregående delen af färden hade vi mestadels
haft alldeles kaflugnt, och sjöarne hade stått spegelblanka.
Sista dagen äf vår återfärd till Jokkmokk fingo vi emellertid
äfven tillfälle att pröfva kanoternas duglighet i sjögång. På
Randijaure, som är den största af sjöarne, blåste det upp till
half storm. Gynnsamt nog hade vi dock medvind, eljes hade
vi omöjligt kunnat taga oss fram öfver den skummande insjön,
utan nödgats vänta, till dess blåsten bedarrat en smula. Det
behöfde vi nu emellertid ej. Yi satte i stället upp våra små
medvindssegel och länsade undan för vind och våg. Hvad det
gick förträffligt! Vinden fattade med kraft tag uti kanot och
segel, och vi riktigt slungades fram öfver vågtopparne. Rundt
om oss brusade och hväste vågskummet. Vågorna sköljde öfver
kanotdäcket från aktern till fören, och ilarne hveno och
piskade vågstänket i ansiktet på oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
