Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNEN EEÅN EN KANOTFÄRD I LAPPLAND SOMMAREN 1892. 329
komma först ned till sågverket, man hör det aflägsna dånet af
Edefors’ vattenfall, och rundt omkring sig ser man en liten
leende nejd med vackra, ljusgröna gräsmattor och lummiga
björkar och andra löfträd.
På eftermiddagen fortsatte vi färden utför älfven och
kommo framemot aftonen till den ett par mil nedanför Edefors
liggande Harads kyrkoby. Den har ett utomordentligt vackert
läge på älfvens ena strandsluttning. Den bestod af små
tref-liga gårdar, som lågo täckt inbäddade i en ståtlig granskog.
Och fritt och högt öfver stugornas tak reste den smäckra,
hvit-målade kyrkan sin spira, som vackert tecknade sig mot
barrskogen i fonden.
Midt emot Harads på andra sidan älfven ligger Bodträskfors.
I Harads lågo vi kvar öfver natten och stannade där
äfven hela följande dags förmiddag. Det var en söndag.
På eftermiddagen fortsatte vi färden ned till Heden, dit
vi kommo vid 12-tiden på natten. Det var väl sent.
Invå-narne i byn hade redan gått och lagt sig, och vi hade all
möda att få tak öfver hufvudet för natten. Vi knackade på
här och där, men ingenstädes ville man öppna. Och man hade
också sina goda skäl att hålla stängdt. Det låg nämligen en
hel del järnvägsarbetare — gemenligen kallade »rallebusar» —
på platsen, och vi blefvo tydligen på flera ställen ansedda för
att höra till den kategorien. Och det af lätt förklarliga skäl.
Vi sågo nog i skymningen litet rallebuseaktiga ut i våra lappskor
och blåskjortor, orakade som vi voro sedan flere veckor tillbaka.
Till slut fingo vi emellertid logis hos en gammal gumma.
Följande dag hade vi att färdas utför Hedensforsarne.
Dessa ha en utsträckning af 1 svensk mil och äro för strida
för att kunna befaras med kanot. Vi hade två utvägar att
välja, antingen att låta köra kanoterna landvägen förbi forsarne
eller att följa med en tjärflotta, som följande dag skulle gå
utför älfven.
Liksom älfven användes såsom kommunikationsmedel för
forslandet af allt timmer, som skall ned till sågverken i Luleå,
så får den äfven tjänstgjöra vid forslandet af all tjära, som
brännes uppe i de stora skogarne för att sedan afsättas nere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
