Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett och annat om Mälaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi måste därför ånga förbi Kungshatt utan att kunna,
såsom vi ämnat, gå upp på höjden och fotografera den gamla
järnbleckshatten på sin stång samt den härliga utsikten.
Vi kunde ej heller ägna någon tid åt Ästbröte, den vidt
omkring synliga klippholmen i farleden, med sin trotsiga form
och sina vikingaanor. Det var stor skada, ty det hade passat
så bra att här få komma med en liten fantasimålning från
Ästbrötes topp om nere på fjärden sammandrabbande drakar,
härskrin, sköldeklang, buller af bräckta åror och annat sådant
antikt och uppfriskande.
Vi måste med ett ord låta stränderna ända bort till
Bockholmssundet draga förbi oss på samma summariska sätt, som
om vi farit efter kommunikationstabell och icke varit suveräna
härskare på vår egen skuta.
Men vid nämnda ställe fanns en brygga, som gjorde en
landstigning synnerligen lättvindig, och vi kunde icke motstå
frestelsen. Det ångade doft af pingst och fallet regn ur den
yfviga gräsmattan, solen beredde sig till sin nedergång och
några stora galeaser och mälarskutor gledo sakta förbi. Det
var en typisk mälarbild. Vi fotograferade så godt vi kunde
men medhunno ej att utsträcka vår landstigningsexpedition till
Kaggeholm, fastän det ligger helt nära.
Midt i Björkfjärden, som vi härefter styrde ut på, simmar
en liten holme, som heter Midsommar. Farleden går alldeles
förbi, så att man ombord på de passerande ångbåtarne känner
doften från häggen på ön. Man har svårt att fara förbi
utan att få lust att gå i land och se hvad som kan finnas
innanför den vackra krans af lummiga träd, som öfverskuggar
holmen. För oss tillkom såsom en ytterligare lockelse att en
fotografi derifrån med underskrift »En pingstafton på
Midsommar» säkerligen skulle göra sig förträffligt i årsboken.
Holmen är förresten märkvärdig för sin röda sandsten. Af
denna sten lär materialet skola tagas till det stora, i sten huggna
riks vapen, som skall anbringas Öfver hufvudingången till det
nya riksdagshuset.
Nu var det emellertid icke allenast så mörkt, att all
fotografering var omöjlig. Det började äfven friska i och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
