- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1898 /
14

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett och annat om Mälaren.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enkla vindspolade blommor i klippskrefvorna ha en alldeles
särskild förmåga att stämma sinnet till glädje. Det finnes få
ställen, där man känner sig mera belåten med tillvaron än på
ett sådant litet skär.

Med Mälarholmarne däremot förhåller det sig alldeles tvärtom.
När man ser dem på afstånd, har man svårt att tänka sig något
graciösare. De lummiga, på vattnet liksom flytande löfmassorna
med sina mjuka former göra ett rikt, sydländskt, i hög grad
inbjudande intryck. Man tänker sig allehanda intressanta saker
under detta luftiga grenverk. Det hvilar en god del
lycksalighetens-ö-stämning öfver dem. Nog af, man lockas ur sin kosa
och styr till stranden, beredd på rosor och näktergalar. Men
hur besviken blir man ej? Vanligen är en sådan holme endast
ett stenrös med svart, fuktig jord i mellanrummen. Ingen
uppfriskande gräsmatta, ingen brokig undervegetation: endast en
dragig pelarsal af tråkiga trädstammar, färglös och dyster som
en gammal gobelin.

Nej, man gör bäst i att betrakta Mälarholmen endast från
afstånd. Den är liksom skogsnufvan: på långt håll »fager som
den skönaste jungfru», men när man kommer den in på lifvet
»ihålig som ett baktråg».

Emellertid gjorde vi det bästa vi kunde för att få en bit
på plåten af den holme, vi nu hade framför oss. Det var ett
ganska underligt exemplar; ty den man, som skickades ut i
jöllen för att bilda staffage vid fotograferingen, kunde nästan
hvar som helst ro tvärt öfver holmen. Den var nämligen vid
tillfället öfversvämmad. Det gjorde ett ganska egendomligt
intryck att så där se en menniska ro omkring i en lund af
gröna träd.

*



»Skola herrarne icke i förbifarten se på Hesselbyholm?»
frågar kaptenen.

Redaktionskommittén besvarar denna fråga med »jo», men
beslutar tillika att icke offra stället mer än en kvart.

På en kvart kan emellertid synbarligen icke någon mera
på djupet gående, vetenskaplig undersökning åstadkommas. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:53:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1898/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free