- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1898 /
42

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reseminnen: några veckor i Pite lappmarks fjällbygd.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

26/7. Afreste vi med båt långs Pjeskejaure för att
förlägga vårt stamhåll närmare sjöns nordvästra ända; båten hade
vi inköpt af dess ägare, en lapp i Västerfjäll, för det ej på
präjeri stötande priset: 10 kr. »Till följd af västlig blåst och
låg temperatur fröso vi duktigt, hvarför vi på två ställen under
vägen angjorde land för att koka kaffe. Sedan vi rott ungefär
halfva sjöns längd, tältade vi för natten tätt under berget
Kiron. Den sista fjärdingsvägen hade jag gått till lands och
stötte därunder vid två olika tillfällen upp ripkullar; fann
Chamœorchis alpina. Mycket kallt mot kvällen, hvilket hade
sin orsak i den omedelbara närheten af en mängd snöfjäll.
Vid sjöns västra sida skymta hundratals snödrifvor spridda
öfver fjällen, bland hvilka de förnämsta äro: Akkarestjåkko
(1,319 m.) och Nuort Saulo (1,773 m.), hvartill kommer det för
oss ännu ej synliga, mera nordligt belägna Sulitälma (1,877 m.)
med dess talrika glacierer».

27/7. Sjöfärden fortsattes med det resultat, att vi vid
middagstid voro framme vid Varvekälfvens mynning och
midt för det hufvudsakligen af Stora Lairojokk bildade
deltalandet, som utgör depot för det med sistnämda vattendrag från
Sulitälmaglacieren Salajägna medförda slammet och som
därför är stadt i jämn tillväxt. Emedan stränderna öfverallt visade
sig vara mycket långgrunda, hade vi svårt att komma i land,
hvilket slutligen genom en lindrig vadning gick för sig. Som
lämplig tältplats uppsöktes innersta ändan af den vik, som
ligger mellan Talputbergets (897 m.) norra sluttning och den
söder om Varvekälfvens mynning befintliga lilla udden; bränsle
(murknade björkstammar) fanns i omgifningen, ehuru i sparsam
mängd. Öfver Sulitelmatopparna hade vi en härlig utsikt.
Knappt komna i land gingo vi omedelbart ut på ströftåg.
F. begaf sig, åtföljd af Johannes, ut på deltats öar för att söka
efter rariteten Carex bicolor, af hvilken han också på kvällen
medförde en massa exemplar. Jag gick nedåt Varvekälfven,
som var lätt att öfvervada, och råkade strax på andra sidan
däraf att uti en starrbcvuxen sumpmark stöta på en talrik kull
fjällgäss (Anser albifrons), af hvilka 2 snart nog expedierades,
men de öfriga, till min förargelse, undkommo på grund däraf,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:53:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1898/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free