Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Näktens stränder. Af J. Nordlander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som därefter ännu kallas Kloxåsviken och ligger i vägen till
den mycket omtalta Slåtte-kyrkan. Om rörfiskets forna värde
kan man göra sig en föreställning, då man hör omtalas, huru en
bonde i Kloxåsen skiftade arfvet mellan sina båda söner. Den
ene fick nämligen hemmanet och den andre rörfisket. Om nu
någon skulle vara missbelåten, så skulle det väl hafva varit
den senare. Men så var det ej. Han fiskade och vardt en
burgen karl, hvaremot den andre hade det klent. Af harm
häröfver slog jordbrukaren en dag ihjäl sin lyckligare lottade
broder, när denne befann sig ute på fiske. Där detta skedde,
nedslogs i sjön en påle, försedd med en stor järnring. Söker
man pålen, lyckas man aldrig finna honom, men ror man och
sitter i andra tankar, så kan man få se honom.
Många jämtländska sjöar, som börja med Rör-, äro utan
tvifvel bildade med tanken på denna präktiga fisk. Redan i
den gråa forntiden var rören en uppmärksammad fisk och
nämnes några gånger i den isländska bok, som skildrar öns
bebyggande på 800-talet. Ketilbjörn kom enligt denna från
Naumdalen till Island. Första vintern var han hos sin måg;
men på våren gaf han sig ut för att leta sig land. Med sina
följeslagare stannade han på ett ställe under en utskjutande
klippa och lifnärde de sig med rör, som de togo i en
förbi-rinnande å. Stället kallade de Reybar-mula. Ett sådant namn,
som det isländska Reybar-vatn har säkerligen ock samma
ursprung.
Vi nämnde ofvan, att traktens befolkning är vaken och
lifligt intresserad för hvad som händt fordomtima. Detta visar
sig icke minst i den seghet, med hvilken traditioner om ortens
förste bebyggare fortlefvat till våra dagar. Flera af dessa
sägner erinra i hög grad om den isländska Landnama-bokens
berättelser om öns första kolonisering och uppkomsten af
ställenas namn.
Här några exempel!
På Locknesjöns Östra sida under byn Rossbol ligger ödesbölet
Stegen. Dar bodde en gång i fordom en man vid namn
Jeppe i Stegen, äfven Steg-gubben kallad. Denne hade trenne
söner, och då han tyckte, att stugan blef dem för trång, upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
