- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1898 /
110

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Östergötlands krona». Af J. B.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

minnesmärket, där det stod ett vittne om gångna sekler och
om en from och brinnande religionsifver, var förbi», säger
Anton Ridderstad i sin präktiga beskrifning öfver Östergötland.
Och af ingen betydelse var det, att dessa murar i sitt
sköte gömde stoftet af framfarna konungar.

Grefve Brahe ägde länge tillstånd att här bryta tegel, som
han förde till Visingsö. Detta förbjöds likväl år 1573 af
Johan III, som hade i tanke att dels ånyo upprätta
klosterbyggnaderna för de konungars och furstars skull som här voro
begrafna, och dels att här bygga sig en lustgård, emedan i orten
fanns god jakt. År 1576 utfärdades äfven ett kungligt bref,
däri det heter, att befallningarna om klosterkyrkans reparation
ej blifvit så aktade som sig borde. Konungens tanke var, att
klosterkyrkan skulle inrättas till säteskyrka, och att Västra Tollstad
skulle höra hit såsom anex. Denna plan förföll emellertid,
och byggnaderna gingo alltmer sin undergång till mötes.

Ännu i medio af 1700-talet voro dock icke murarne till
kyrkan mer förfallna än att de efter Broocmans utsago »skulle
kunnat omlagas och blifva en ståtelig socknekyrka». Det är
alltså först efter denna tid, som kyrkan blifvit fullkomligt
öfverlämnad till förstöring. Så nära vår tid som år 1797 tilläto
sig invånarne i staden Hjo anhålla att till sin kyrka få hämta
byggnadsämne här. Detta afslogs emellertid, och samtidigt
utfärdades befallning till länsstyrelsen i Östergötland, »att
ruinerna efter klostret och kyrkan såsom uråldriga minnesmärken
af utmärkt beskaffenhet måtte fredas och ostörda lämnas». —
Huru vederbörande lagt denna befallning på minnet, därom
vittna bäst de lämningar, som i närvarande stund återstå.
Krasshet och egennytta ha alltid funnits och icke minst här,
där de utan anmärkning i långa tider tillgodogjort sig allt
hvad möjligt varit. Det har varit endast åt den snikna
egennyttan man offrat, då man, såsom fallet varit för några
årtionden sedan, med domkraft nedbrutit de kvarstående ruinerna och
brännt dem till kalk. Ännu år 1860 hade ej förstörelseraseriet
upphört. Då blefve nämligen tvänne med hvalf förenade tolf
fot höga pelare nedrifna.» —

Så långt Ridderstad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:53:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1898/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free