Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Östergötlands krona». Af J. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»ÖSTERGÖTLANDS KRONA». 117
denna udde vidtaga Västra väggar och Mullskräerna.
Härefter sänker sig berget småningom till den så kallade
Mickels-torpaslätten. Vid Elvarums udde börja vidare Grytsbergen
med flera vackra grottor, af hvilka några erhållit namn såsom
Predikstolen, Vapenhuset och Oxbåset, hvilken senare grotta
gifvit följande bergshöjd namn af Oxbåsebergen. Därefter
vidtager Stocklyckeängen, vid hvars södra ände det mest bekanta
af alla sjöbergen, Rödgafvel, med sin port och grotta afslutar
denna bergsträckning, som därefter så småningom försvinner i
V. Tollstads slättland.
At landssidan hafva bergshöjderna följande namn: utför
södra sidan till Alvastra ruiner »Alvastra branter», därefter
Klintebergen och vidare åt norr Lilla och Stora Makersbergen
samt Blankabergen. Uppe på berget i närheten af Västra
väggar finnes ett tvärstup, som kallas Marbergen.
Bergets högsta punkt, Hjässan, ligger 262,9 meter öfver
hafvet och 174,7 meter öfver Vätterns yta. (Härtill kommer
nu utsiktstornet med 15 meters höjd). — Ombergs flora har
för botanisten mycket af intresse att erbjuda, och äfven de
geologiska formationerna äro högst märkvärdiga.
Hufvudmassan utgöres af grofkornig granit, något gneis samt norr
ut från Elvarum till Mullskräernas brant uppresta lager af
skiffer.
Omberg har förr varit en kunglig djurgård, bildad dels
genom angränsande forna kronohemmans utmarker, som för
detta ändamål blifvit undantagna, dels genom vid olika tillfällen
revocerade och till djurgården afhysta hemman senast genom
kammarkollegii bref från 1652. När Ombergs djurgård först
anlades är obekant, men man*har trott sig kunna antaga, att
dess första tillvaro förskrifver sig från Alvastra klostertid.
Hela djurgården hade en areal af 5,900 tid och var omhägnad
af en i äldre tider 14 och senare 8 fot hög gärdesgård, hvilken
i sin helhet hade en längd af 53,280 fot. Under vintertiden,
då Vättern tillfrös, eller då yrsnö lagt sig intill gärdesgården,
måste vakt mot ankommande vargar hållas af Dals och Lysings
häradsboar. Stora förödelser anställdes dock detta oaktadt af
dessa odjur. Till följd af kongl, brefvet af 1805 blefvo de då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
