- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1898 /
177

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sommarlif i högfjällen. Af Knut Winge.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

farit genom någon af gamla Smålands kargaste trakter: granar,
tallar, björkar, myrar och backar så långt ögat kunde se.

Efter ett par timmar voro vi vid Storbackens färjställe.
En lång backe förde dit ned. Det var en vacker utsikt från
backen. Nedanför flöt Lule älf bred och majestätisk.
Aftonhimmeln och de sommargröna stränderna lånade den sina färger.
På andra stranden lyste Storbackens rödmålade gästgifvaregård
så trefligt. Snart voro vi där.

På gården stod en flaggstång. Jag tycker om flaggor,
mest om den svenska, men här flaggades på half stång.
Gästgifvaren var död. Man hade nyss slutat svepningen, och kistan
drogs på en vagn in i ett lider. Jag tänkte på Lappland, jag
tänkte på flaggan och log så ett ofrivilligt leende.

Efter en natt med dålig sömn — jag fick ligga på en
soffa; låt hällre bädda åt dig på golfvet, ifall sängarna äro
upptagna — foro vi vidare. Vi åto middag i Koskats — godt
matställe — och anlände på eftermiddagen den 17 juni till
»staden» Jokkmokk.

En by med större och mindre trähus och ett par längor
omålade marknadsstånd. Se där det intryck man fick! Där
är ej vackert. Men i Jokkmokk får man post två gånger i
veckan och har endast sju mils landsväg till järnvägen. Det är
stora fördelar, som man lär sig värdera i Lappland.

I Jokkmokk gjordes en del smärre uppköp och
engagerades för sommararbetena lappen Anders Påggo, som
händelsevis var i »sta’n».

Följande morgon kuskade vi i väg till Vaikijaure luspe*,
och där anträddes den nära 13 mil långa båtfärden till Kvikkjokk
öfver sjökedjan: Vaikijaure, Saskam, Purkijaure, Randijaure,
Parkijaure, Skalka, Tjåmotisjaure och Saggat. Sjöarna äro
förenade med längre eller kortare forsar. Saggat ligger 303 meter
öfver hafvet och Vaikijaure 258 meter. Forsarna mellan
Saskam och Vaikijaure och mellan Tjåmotisjaure och Skalka
kan man forcera med roddbåt, men ej någon af de andra. Vid
dessa måste därför sakerna bäras öfver morkorna, näsen mellan

* Luspe = forshufvud.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:53:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1898/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free