- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1898 /
228

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Dagas färd. Af Johan Gunnar Andersson.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

228 JOHAN GUNNAR ANDERSSON.

När sedan »bordet» (d. v. s. den gröna kistan) var af
dukadt, och vi voro klara med diskningen, som räknades till de
minst angenäma sysselsättningarna, då tändes piporna, och vi
gingo i land för att taga oss en promenad. Det var nog ett
par underliga figurer, som den kvällen i regnslasket vandrade
fram genom Limhamns gator. Skäggiga och med lerfläckade,
tjäriga kläder samt iförda sjöstöflar och sydväst liknade de nog
föga ett par akademiska medborgare.

Efter hemkomsten tände vi den lilla lykta, hvarmed
rummet upplystes, och kröpo sedan till kojs. Mellan kojerna fanns
från början ett litet, ungefär tre dm. bredt och en meter långt
tomrum, som af den praktiske Gutten genast inreddes till en
bokhylla, hvilken erhöll det ståtligt klingande namnet
»biblioteket». Härur valde man nu en bok eller en tidning och
studerade en stånd, tills sömnlusten blef alltför stark. Då
släcktes ljuset efter allmän omröstning. Måhända låg man ännu ett
par minuter vaken och lyssnade till regnet, som piskade Dagas
däck, och till vågskvalpet mot båtsidorna. Men sömnen kom
mycket snart, och det var en af ingen bestridd sanning, att
man sof förträffligt ombord på Daga.

Från Limhamn gingo vi i ett drag rundt hela Skånes
sydkust till Simrishamn och tillbringade därunder tvänne nätter
på hafvet. Första kvällen — vi lågo då mellan Amager och
Falsterboref — talade doktorn och jag om att vi för att spara
karlarna borde fördela oss på nattvakter, på det sätt att en af
gubbarna och en af oss samtidigt voro uppe. Gutten, som
tyckte mycket om att sofva, började finna situationen något
obehaglig. »Inte kan jag stå till rors», försökte han. »Det
får du lära dig», förklarade vi båda energiskt, och så var saken
afgjord. Emellertid voro vi alla tre länge uppe den kvällen,
och vaktgörningen begynte därför först sent på natten. I följd
häraf skulle Gutten, som hade sista vakten, purras först kl. 7
på morgonen. Jag var närmast före honom, och då tiden var
inne, ropade jag till honom: »Gutten, klockan är sju!» Han
reagerade, men var eller låtsades vara mycket yrvaken. »Sju,
sju, skjuter dom, »mumlade han. Men det hjälpte ej, han fick
nya, nu handgripliga påstötningar, och till sist måste han upp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:53:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1898/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free