- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1898 /
248

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Abraham Abrahamsson Hülphers. Af Mauritz Boheman.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

248 MAURITZ BOHEMAN.

bred, (hvilken förut vart lika som gniden och af skyar eller
tökn öfverdragen), hade man härifrån en härlig utsigt till flere
mil bort belägna Fjäll. Särna sjön, skog, berg och alt hvad
nu kunde ses, hade et lågt och ringa anseende. En ovanlig
trykning kändes vid andedrägten i detta Climat. Innan kort
begynte åter skyarna omgifva horizonten, så at all prospecten
borttogs, och töknen gjorde oss nu på några famnars distance
för hvarandra osynliga. Askan begynte höras, och således
nödgades vi lemna denna högden, men funno vid nedkomsten
en blidare väderlek. Vårt sällskap berättade, at de flera
gån-gor anmärkt, huru stor skillnad är emellan väderleken på berget
och nedanföre, ty ofta då der uppe varit lugn, har nedomkring
kunnat blåsa.»

Fjällnaturen uppfattas och skildras af förf. på följande sätt:
i> Fjällen äro höge, store och vide berg-sträckningar, som
stiga så högt up emot luft-kretsen, at der inga träd eller skogar
mera kunna växa, utan allenast smått ris: Fjällrapa, Fjällbär,
Ilen-måssa och några krypande Fjäll-örter; men när det ännu
bär högre up, kunna dessa ej eller berga sig, så at på högsta
kullarne knapt massa är till finnandes. Fjäll-bergen äro dels
kale och bare, dels täckte med svartbrun jord och klappur,
samt sten-rösningar; men förnämligast ser man på många ställen
ständigt varande snö, emedan den gamla snön på flera ställen
icke hinner om sommaren bortsmälta, innan der kommer ny till;
dock följer icke deraf, at den gamla snön för alla tider skulle
ligga osmält, utan dermed förhåller det sig så, at de store
snö-drifvorna, dem man på många ställen väl må kalla för
Is-fjäll, smälta och förtäras rätt så mycket inunder som ofvanpå,
och nästan mera inunder i högsta sommar-tiden. Ingen ting
kan så mycket bringa en främling ifrån nedra och södra
landsbygderna till förundran, som att uppe i Fjällen se en art af
ohyggelig vinter, och straxt nedanför foten af samma Fjäll, i
någon lågländig dal, den härligaste gräsväxt och frodigaste bete.
På Städjan hade man tillfälle at bese Fjällen på alla sidor,
och så långt ögat kunde räcka, ja så långt, at till somliga Fjäll
voro 3 a 4 och väl flere sommar-dags resor, hvilka, ju längre
bort, ju mera liknade på slutet allenast blå skyar. Någre af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:53:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1898/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free