Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin födelsebygd, donerade till gamla kyrkans underhåll för
all framtid erforderliga medel, och denna handling af ädelt
intresse antecknade mr Pickwick särskildt, ty han vet, att
exempel af kärlek till fosterbygden ej förgäfves skola
omnämnas, hvar det än sker. Donationen har äfven i ordets
egentliga betydelse varit till välsignelse, ty förra året, när
den nya kyrkan måste repareras, tog man sin tillflykt till
det gamla templet, där under tiden Guds ord blef
förkun-nadt och grånade män syntes vandra dit för att ånyo förrätta
sin andakt vid samma altar, där de som ynglingar emottagit
välsignelsen. Det var oförgätligt och rörande högtidligt
detta gudstjänstens återupptagande i den gamla ärevördiga
kyrkan.
Så komma vi till den stora fjärd, hvilken
geografpedan-tema påstå vara slutet af hafsviken. Här röker rundt om
från skorstenar och milor: Rossö, Hammar, Marieberg och
Kungsgården, och öfver fjärden ånga härs och tvärs
ångbåtar af alla dimensioner, från lastångaren till den lilla
kolibribåten; midt i ligger en sandbank, det s. k. Norge, med
tre röda hus och förresten ingenting; själfva Nyland ser
skräpigt och ostädadt ut; det är en gammal f. d. lastageplats,
som förr sett bättre dagar, då hundratals skepp lågo
vimp-lande på fjärden och trävirke, tjära, bränvin och pengar
gjorde lifvet i land brådskande och hetsigt.
Den gamla lastageplatsen har nu fått titel af
municipal-samhälle med ångbåtsstations traktamente, ty här är
hufvud-knuten för alla de smärre båtar, som i olika riktningar
trafikera älfven.
Ja, stranden ser ruskig och skräpig ut — ett slarfvigt
ungkarlshushåll, medan de solida sågverken representera de
ordentliga, borgerliga familjerna; men kan det också vara
annorlunda? Stranden blir, så att säga, luggsliten af det
rörliga lifvet, som stryker förbi eller gör strandhugg — går
du vägen uppåt ett stycke hän mot tallarnas mörka
bakgrund, så får du ett annat intryck! Det är den leende
taf-lan af en välburgen ort med lundar och ängder, där herdar
och herdinnor — för att icke tala om fåren — gärna skulle
Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1899. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
