Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5»
G. A. BOHLIN.
ligen under reparation och gaf ett intryck af storartad
tomhet. Dess yttre föreföll oss mera säreget än tilltalande.
Bland märkligheter, som vi nödvändigt måste bese, var
Tegnérs graf. Det var emellertid förenadt med svårigheter
att finna den därute på den vidsträckta kyrkogården, helst
ingen af oss tänkt sig den store skaldens minnesvård så
enkel. Ändtligen funno vi det hvita korset, som utmärker
platsen, där Tegnér hvilar. Friska blommor doftade vid
korsets fot, en sinnebild af den osvikliga och outplånliga
kärlek, »Sveas» skald åt sig vann bland Sveas söner och
döttrar. Haf tack, du Brages älskling, haf tack på din döda
mull för de diktens skatter, du lämnat oss i arf! Dina
sånger lysa som klara stjärnor genom det töcken, som nu ur
dimmiga hjärnor utbreda sig kring »diktens lundar».
Vi fördes åter framåt af ånghästen. En frisk
sydvästvind hade jagat molnen från himlahvalfvet och beredt
tillfälle för solen att torka fälten åt smålandsgubbame. Med
tacksam ifver såg man dem också begagna sig af
välgärningen. De hade knappt tid att se upp från arbetet, då vi
brusade förbi dem. Här och där såg man dem med
bekymrad min stå och titta efter sina åkerlappar, hvilka,
öfver-täckta af vatten, blott med några uppstickande rågaxknippor
ådagalade, att de varit ämnade till annat än sjöbotten. När
nu bonden vid stranden af denna tillfälliga sjö stod och tänkte
på de många munnarna i stugan därborta och på
skatte-sedlama, må man ej undra på, att det redan förut hårda
draget kring munnen fick en anstrykning af bittert vemod.
I den mån vi nalkades Östersjökusten, antog landskapet
en gladare fysionomi. De odlade fälten vidgades, boningarna
tilltogo i antal och prydlighet. Äfven på andra tecken kunde
vi se, att vi nalkades bättre befolkade trakter. Kupéerna
fylldes med välmående landtfolk, som skulle till Kalmar.
Hyser man intresse för människan, så kan man i en
järnvägskupé få tillfälle till rätt pikanta iakttagelser. Detta
synes mig särskildt vara fallet, då man färdas i obekanta
trakter, där vissa förut obekanta egendomligheter hålla blicken
öppen. Så erbjöd äfven nu den till trängsel fyllda kupén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
