- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1899 /
73

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vår plan var att hjula till Tingstäde, men vi gjorde en
omväg åt sydost, för att taga Fole kyrka i vägen. Vid
vår ankomst dit funno vi ett visserligen mindre, men dock
sevärdt tempel. Kyrkans inre var nyrestaureradt och tedde
sig synnerligen prydligt, med de två vackra pelarna i midten.
Klockan befanns hafva »Ave Maria» i munkskrift.

Kyrkvaktaren i Bro hade gjort stora svårigheter vid
att mottaga 50 öre, hvilket han ansåg vara rent för mycket
för hans ringa besvär. När vi så i Fole fingo en pojke till
ledsagare, tänkte vi, att 25 öre skulle anses vara nog för
honom. Men då vi hjulade förbi grinden, där pojken ställt
sig att redogöra för sitt förvärf, utropade en af hans åhörare,
tydligen till vår åsyftade uppbyggelse: »Ja, snåla ä’ de
alla!» Drickspenningsfrågan har verkligen sina stora
vanskligheter.

Vi vände nu åter mot norr och anlände inom kort
till Lokrume. Till vägvisare i kyrkan fingo vi
klockarens pojke, hvilken på hvarje fråga hade blott ett svar:
»Det vet jag inte!» Vi besågo emellertid kyrkan, och jag
var äfven uppe i tornet, dit man kom på en trappa i muren.
Från galleriet hade man en vacker utsikt åt tre håll. Klockan
i tornet bar inskriften: »MCCCCXLII yn der Vaste wart y
gegoten na (?) Gotesburg (?).» Hon var alltså ett årsbarn med
konung Kristofers landslag.

Därpå gick vår väg åt nordost mot Tingstäde. Det
led nu till middagstid och det gällde att försöka, hvad den
gotska landsbygden kunde prestera i lifsmedelsväg. Kartan
angaf en plats vid namn Myrvälder såsom gästgifvaregård.
Men man vet, hur det gått med dessa, och vi hyste
farhågor, som också besannade sig. Myrvälder var nu blott
en skjutsstation. Men mor i huset var ej omedgörlig, utan
dukade upp, hvad hon i hast kunde få färdigt, och det
dugde. Här fingo vi första gången göra bekantskap med
det utmärkta bröd, som godländingarne bestå sig. Vi
fattade stort behag till detta vackra, välsmakande limpbröd, som
allestädes bjöds oss. Gårdens herre satt och språkade
gemytligt med oss under vår måltid och gaf oss små vinkar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:53:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1899/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free