Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8o
G. A. BOHLIN.
naturen danade stengubbar, som så att säga stå på vakt
längs stranden.
Hotellet i Slite bjöd på allt, hvad man rimligtvis kan
fordra å en så aflägsen ort. Då vi ej fått någon »lagad»
mat, sedan vi voro i Visby, hälsade vi med tillfredsställelse
den präktiga grönsoppan, den utmärkta skäddan och
hallonen, som nyss inför våra Ögon plockats i trädgården. En
välskött flaska St. Eriks öl var äfven en angenäm nyhet
för våra matsmältningsorgan. Vi beklagade, att ej tiden
tillät oss att stanna på denna angenäma ort, om hvars sköna
läge en liten promenad kring hamnen öfvertygat oss. Vi
diskuterade och förkastade förslaget om en utflykt till
Enholmens gamla fästningsverk, som ligga här utanför. I stället
beslöto vi att strax på middagen sitta upp och förflytta oss
några kilometer ut på landsbygden och hvila middag. Vi
lyckades strax vid Boge kyrka finna en ekbevuxen äng
med nyslaget hö, som inbjöd till hvila. Härligt! Snart
kunde jag förnimma, att min kamrat »rullade sitt hjul» i
andra världar än verklighetens, och jag var ej sen att göra
honom sällskap.
Efter en timmes hvila lämnade jag min ljufligt
slumrande vän och begaf mig till den närbelägna kyrkan att
taga dess sevärdheter i betraktande. Vid min återkomst fann
jag en gammal gumma med en räfsa i handen hålla vakt
vid min sofvande kamrats hvilobädd. Det var rörande att
höra henne bedyra, huru innerligt gärna hon skulle ha unnat
honom sin ljufva ro, om hon ej varit tvungen att vända höet,
som skulle stackas till kvällen. Gumman fick sin vilja fram,
så snart hennes gäst kommit så pass till sans, att han kunde
fatta situationen.
Nu hölls allvarlig rådplägning om vägen. Vi hade från
böljan ämnat oss ned till Östergam, men stormen hade tilltagit,
så att vi ansågo det högst betänkligt att i motvind streta
öfver fyra mil. Vi beslöto därför att vända oss västerut,
sträfva tvärs öfver Gotland till Barlingbo station och låta
tåget förflytta oss till södra delen af ön. Vi sutto upp och
gåfvo oss af inåt det sakta stigande landskapet. Vår väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
