Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
djurens antal så förminskadt och deras utbredning så
inskränkt, att det omkring 1840 endast återstod en stor hjord
i centrum af det forna utbredningsområdet. Den 1869
fullbordade Pacifikjämvägen delade denna hjord i en sydlig och
en nordlig trupp, och redan före 1880 hade den förra på ett
fåtal individer när blifvit utrotad; af den norra hjorden
återstå numera, förutom ett antal i de brittiska besittningarna,
blott omkring 200 individer i Yellowstone National Park,
hvilka där liksom deras anförvanter i Bialowicserskogen
endast räddas från fullständig undergång genom
myndigheternas särskilda ingripande.
Hvad bisonoxens förekomst i Sverige beträffar, har den
här liksom i Danmark nog alltid varit betydligt mera
sällsynt än uroxen, i det man endast känner 4—5 fynd från
Skånes torfmossar samt 2—3 från Östergötland. Om man
får sätta tro till uppgiften i Adamus’ från Bremen förut
omnämnda beskrifning, skulle bisonten ännu under n:te seklet
hafva lefvat här i landet och således säkerligen varit
föremål äfven för våra förfäders jakt.
Men ej blott sådana jätteformer som uren och bisonten
utan äfven två mindre däggdjur, vildsvinet och vildkatten,
hvilka en gång lefvat i södra Sverigs skogar, hafva innan
de hunnit draga sig undan utrotats, sannolikt af
människohand, och förekomma numera ingenstädes inom
Skandinaviens gränser. Af vildkatten känner man hittills blott till
ett fynd från en torfmosse i Skåne, af vildsvin hafva
däremot lämningar af ett större antal individer påträffats i
torfmossar och kalktuff i Skåne samt ett på Gotland. Måhända
hafva vildsvinen, åtminstone på Öland, bibehållit sig till långt
in i nyare tiden; så uppgifver Lilljeborg, att de enligt
Karl XI:s dagbok ännu 1688 funnos därstädes. Sedermera
torde de dock blifvit utrotade, emedan Fredrik I 1723 måst
från Tyskland ånyo införa dem dit, men på grund af den
skada, de anställde på åker och äng, blefvo de dock i slutet
af 1700-talet utrotade på Öland.
Huruvida gYottbjornen någonsin lefvat i Sverige, har
ännu ej kunnat bestämdt afgöras. Grottbjömen, som förutom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
