Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vinsens fasor bestå? När man skickar folk till pepparns
hemland, sker det därför att man hoppas, att vederbörande
där skola få det litet hett om öronen. När man föredrager
Helsingland, torde skälet, om ock omedvetet, vara det, att
det anses för personen i fråga nyttigt att i ett kallare
luftstreck, i det gamla Niflhem eller mörkrets och köldens värld,
svalka sig en smula och lugna sina upprörda känslor. På
våra dagars Helsingland passar detta dock icke, men villigt
medgifves, att detta tal kunnat vara befogadt på en tid, då
under Helsingland sammanfattades allt svenskt land norr om
Dalälfven. Härmed må det nu vara huru som helst, ett är
säkert: att uppkomsten af detta talesätt för helsingama själfva
är en gåta liksom ock ett ämne till harm och förargelse.*
Redan för tvenne årtionden sedan vandrade författaren
af dessa rader med ränsel på ryggen genom detta landskap.
Tidningarnas ständiga tal om helsingelif var man redan då
van vid, och huru våga sig därin utan vapen! Trots det
ganska kännbara greppet i kassan köptes en revolver.
Sålunda beväpnad, kom han en vacker vårafton inom Delsbo
sockens rå och rör. Då gällde det att hafva krutet torrt! *•
För att släcka törsten gick vandraren in i en bättre
torparstuga och bad om en tår vatten, helst sådant af
klaraste slag stod i ett finskuradt ämbar vid dörren. Den unga
torparhustrun började därvid beskärma sig öfver bristen på
dricka, och endast med svårighet lyckades det att öfvertyga
henne därom att det var just vatten, som önskades.
På den framsatta stolen ville studenten hvila sig litet
och förde därför talet på den i de dagame bortflyttande
kyrkoherden.
»Och nu far biskop Landgren ifrån er», sade han.
• Af flere allmogemän tillspordes jag under resan om uttryckets
uppkomst Utan tvifvel beror alltsammans på ljudlikheten med
dödsgudinnans namn, Hel% och det därmed sammansatta ordet helvete.
Såsom ett lindrigare uttryck för samma sak har provinsens namn fått så
allmän användning i de mindre fromma önskningarna. Det behöfver
knappt nämnas, att jag inom landskapet ej hörde namnet användas på
detta sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>