Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dentligt beslut, att hvarenda ko om sommaren skulle
föras till fäbodarna, hvarvid torpare och annat
»utanmeds-folk» skickade sina med bondens. Ingen enda fick beta sina
kreatur på gator, landsvägar eller på hemskogen.
Hem-skogs/^ skulle vara för hästame. Fäbodarna anlades gärna
mycket långt bort på skogame. Nästan alla bönderna i
Kyrkgränden, d. v. s. trakten omkring kyrkan, hade icke
mindre än 3 mil till sina fäbodvallar.
Men det var ej nog med dessa och ladugården hemma
i bodbyn. En ordentlig bonde hade dessutom sitt ho stbo
deland, som intog mellanstadiet mellan fäbovall och by. Hit
drog han med kreatur och hela hushållet, när han på hösten
flyttade ur fäbodarna. Under vistelsen på bodelande t var
det folktomt hemma i byn. Somliga stannade där t. o. m.
öfver julhelgen och hade där lika goda åbyggnader som
hemma. Göromålen voro ock ungefär desamma. Här
dikades, odlades, skördades och tröskades, hvaijämte linet
skäktades. Somliga hade på sina bodeland så mycken odlad
jord, att skatten för detsamma uppgick till lika stort belopp
som för själfva hemmanet. Så hade Stenhamre by. ett
bodeland inom Delsbo område, och det var uppskattadt till icke
mindre än tre öresland.
Många hade ock fäbodar mindre på grund af behof, än
af gammal vana. Så var det med bönderna i Gunnarsbo,
en skogsby på gränsen mot Delsbo. Anskönt de bodde på
ett urgammalt bodeland och hade godt utrymme för sin
boskap på skogarna omkring byn och därtill goda
svedjeland, kunde de ej åtnöja sig därmed, utan foro med boskap
och vallhjon halffemte mil upp mot Medelpadsgränsen till
Remman. Där hade de sina kor sex veckor, medan de
hemmavarande, befriade från omsorgen om dessa, slogo och
ibland äfven bärgade säden. Af sägnerna att döma hafva
Ljusdalsboma redan i långt aflägsna tider haft denna böjelse
för aflägsna besittningar.
Här och hvar i gårdame hade väggarna i gästrummen
erbjudit en mindre tilltalande syn. Där sutto nämligen ej
sällan taflor, som visade den tyske kejsarens eller ryske tsarens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
