Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byggnadsverkets utförande. Samma år böljade
grundlägg-ningsarbetet med en Filip Wallknecht såsom den
egentlige byggmästaren. Jämte honom nämnes äfven Jakob Wee
och flere andra såsom byggmästare vid slottet. —
Traditionen mäler, att konung Valdemar skall i midten af
12ootalet på samma plats hafva uppfört en borg, hvilken dock
ett och ett halft århundrade senare va~ förfallen och refs
ned för att användas vid klosterbyggnadens uppförande.
För att få plats till sin storartade borg lät konung
Gustaf rifva ned flere gårdar och gaf deras ägare
klosterjordar i ersättning. Sten till byggnaden togs från de
utdömda klostren i Alvastra och Skenninge. Egendomligt
nog synes det nära belägna Vadstena kloster helt och hållet
ha skonats, ehuru, såsom nyss nämndes, vid dess
uppförande Valdemarsborgen fått släppa till sina stenmurar.
Redan 1552 var slottet så färdigt, att konung- Gustaf
här kunde fira bröllopet med sin tredje gemål Katarina
Stenbock. Det utgjordes då liksom än i dag af en
tre-våningsbyggning med ett midtelparti, som likt ett väldigt
tom höjde sig öfver sidopartiema och flankerades af
rundtorn och murbeklädda vallar, omslutande en fyrkantig
borggård. Vallame hade lika höjd med hörntornens
omgifhings-murar. Dessa senare äro nära tre meter tjocka och liksom
vallame försedda med en mängd skottgluggar. Djupa
graf-var till 22 meters bredd omgåfvo slottet helt och hållet,
och från landsvägen, som på denna tid gick utmed
slotts-grafvens norra sida, ledde en vindbro till stora porten.
Hela byggnaden är hållen i nästan ogrumlad
renässansstil. Endast midtelpartiet af öfversta våningen, som med
sitt stjämhvalf och sina fönsteröppningar tillhör den rena
spetsbågsstilen, samt de båda gafvelröstena jämte stora
inkörsportens yttre och inre portal, som äro i barockstil,
utgöra väsentligare undantag.
Tid efter annan synas ytterligare fullkomnande arbeten
ha gjorts, och särskildt 1576 företogs en genomgripande
förbättring, så att slottet skulle motsvara sin ursprungliga
bestämmelse att vara på en gång fästning och fursteboning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
