- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1899 /
302

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ej långt härifrån är det s. k. Storsundet, hvarest man
kommer ut ur skogen och ned på de vidsträckta floarna,
som dock äro ganska torra. Man går förbi fäbodarne
(af-väg till v.) och fortsätter till Varskaftet vid foten af
Hundshögens södra utsprång (omkr. 35 km. fr. Oviken). Man har
här fri utsikt åt S. mot Klöfsjöfjällen, en fjällgrupp på
gränsen mellan Jämtland och Härjedalen. Stark väg leder
förbi Stuguberget och Ö. Arådalen till V. Arådalen (omkr. 10 km).

Äfven andra vägar finnas till de nämnda fjällen, men
hänvisa vi angående dem till den af S. T. F. utgifna
vägkartan (N:o 3 af föreningens kartor).

Till de vildaste trakterna i Oviksfjällen hör den ofvan
omförmälda Dörrsdalen. Åtskilliga här timade händelser
tjäna ock att förhöja det hemska intryck, denna fjälldal gör
på besökaren. Ett par af dem må anföras. Å en plats
mellan Dörrsjöarne och Hundshögen påträffades hösten 1881
af fiskare några hvitnade människoben jämte en del af en
hufvudskål. Strax bredvid funnos fragmenter af en
skinnväska, ett måttband samt en väl bibehållen psalmbok,
uppslagen vid N:o 451:

»Mina lefnadstimmar stupa
Mot det stilla målet ner;
I det tysta, mörka, djupa
Sjunka de alltmer och mer.»

Fyndet kungjordes i Ovikens kyrka. En tid efteråt infunno
sig hos kyrkoherden därstädes två personer, som sade
sig vara bröder till den, hvars kvarlefvor påträffades vid
Dörrsjöarne. De upplyste, att den aflidne var från Sunne
socken, skräddare till yrket och besynnerlig till lynnet. Om
vintern sydde han, men hela sommaren ströfvade han ensam
omkring i fjällen. För femton år sedan hade han försvunnit;
senast hade han blifvit sedd i Glens fäbodar.

Vintem 1888 hade en renhjord af vargar jagats ut på
en snödrifva, som hängde öfver kanten af den branta
fjällväggen V. om Dörrsjöarne. Drifvan brast med den påföljd,
att öfver 200 rendjur nedstörtade och begrofvos i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:53:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1899/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free