Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan vara under olika år. Under det att denna glaciertunga
1897 var i det närmaste snöfri den 15 Juli, funnos nu endast
enstaka bara fläckar. Man kan äfven förstå skillnaden i
temperatur och snöförhållanden af den omständigheten, att
under uppmarschen förra året en del af sällskapet icke
kunde motstå frestelsen att taga ett bad i Låmijaure, som
detta år såg allt annat än inbjudande ut, då en del af
vinterisen ännu kvarlåg. För jämförelses skull må äfven nämnas,
att Wahlenberg den 12 Juli 1807 (sålunda nästan samma
datum) i alnsdjup snö utstakade en baslinie på Låmijaures
is för att därifrån mäta Sulitelmatoppames höjd. De å
kartskissen angifna gränserna för snötäcket på glacierema
motsvara ungefär förhållandena i slutet af Juli 1897.
På lägerplatsen vid Tuolpa stannade jag till den 25
Juli under träget arbete, hvaraf jag skall framhålla några
hufvudmoment. Bland den mängd frågor, som jökelstudiet
har att besvara, förtjäna följande att i första hand
uppmärksammas. Ökas eller minskas den enskilda glacierens
mäktighet, framskjutas dess nedre gränslinier eller äro de stadda
i återgång, huru stora kunna dessa variationer vara under
ett år, huru hastigt rör sig jökeln fram i sin bädd, huru
stor är dess nuvarande areal, hvilken omfattning har den
haft och i hvilken riktning har den rört sig under flydda
tider? Man kan vidare fråga sig, om variationerna äro
liktidiga hos alla jöklar inom samma trakt eller ännu
allmännare inom skilda jökelområden, hvilket skulle tyda på
periodiska ändringar i klimatet, eller om de äro mera oregelbundna
och beroende på tillfälliga omständigheter. Arbetet afsåg
att för Sulitelmaområdets glacierer lämna ett bidrag till
utredandet af dylika spörsmål.
I slutet af Juli 1897 markerades på större stenblock
eller på fasta berget framför Stuorajeknas och Salajeknas
nedre strandpartier omkring 50 fixpunkter och uppmättes
iskantens afstånd från dessa. De å kartskissen synliga
siffrorna efter jökelsträndema angifva läget af dessa märken.
Från de märken, som nu i midten af Juli voro snöfria,
uppmättes afståndet ånyo. Följande utdrag ur observations-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
