Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hopsamlade den duktige Lars de sparsamma enriskvistar,
som kunde påträffas i närheten, och med hjälp af dessa och
en proviantlåda hade han snart en liten flammande eld,
öfver hvilken kaffepannan puttrade. Efter några timmars hvila
bröto vi åter upp och voro på aftonen ånyo på lägerplatsen
vid Tuolpa.
Om det fortsatta arbetet på denna plats är icke
mycket att säga, då det utgjorde endast en komplettering af
det föregående. En specialfråga, för hvilken de sista
mätningarna nu gjordes, må dock omnämnas. Det är bekant,
att jökelisens yta icke är slät och jämn i allmänhet, utan
liksom besatt med små skarpkantade istaggar, som icke
sällan på Salajekna och Tuolpatungan uppnå storleken af ett
hönsägg eller ännu mera. Dessa taggar äro porösa, under
det att den vanliga jökelisen ter sig som alldeles kompakt.
Några mätningar af specifika vikten hafva gifvit följande
resultat.
Man ser, att skillnaden i specifika vikten är tämligen
liten, men ändock alldeles tydligt framträdande. Den
naturliga förklaringen synes vara, att de små gaskvantiteter, som
den vanliga jökelisen innesluter, i ytisen hafva sökt sig
utlopp i de talrika gångame. Det är tydligt, att
skillnaden i specifika vikten icke kan blifva synnerligen stor, då
de inneslutna gasmassoma i alla händelser måste vara små.
Ånyo vid Tuolpa.
Ytis. Djupis.
O.937 O.926
O.937 O.922
Med. 0.938 Med. 0.924
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
