Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till, hur renhjorden drifves på bete, hur renen användes
som dragare eller klöfjedjur, hur den slaktas och
tillgodo-göres o. s. v. Man kan tänka sig bildserier illustrerande
t. ex. en dag ur en svensk bondes lif eller hemmets
utseende hos olika folkklasser, en timmerfuras historia från
kotten till sågverket och lastångaren eller den svenske
arbetaren i de olika typer han antager i skilda yrken. Man
kan till enhet taga någon af våra stora floder och gifva t. ex.
en Indalsälf i bilder. Man kan taga sig före att studera
den svenska småstaden, men då får man skynda sig, ty
tomväktarstämningen är i hastigt vikande för järnväg,
elektriskt ljus och arkitektritade villor, och därmed försvinner
Kreatur af fjallras.
Efter fotografi af E. O. Aren ander.
artskillnaden, om än gradskillnaden kvarstår, mellan den
stora och den lilla staden. När man fotograferar folkdräkter,
hvarför skall man inskränka sig till dräkter, som måste
plockas fram ur gamla kistor på vindame, men som den nu
lefvande generationen i de flesta fall aldrig sett i bruk.
Tag hellre och af bilda dem, som nu verkligen användas, och
icke blott folkets, utan alla samhällsklassers, såvidt de äro
typiska. Detta kan förefalla mången såsom ett underligt tal,
och det kan ju medgifvas, att för oss, som röra oss i dessa
dräkter, saken synes äga mindre intresse. Men om den
ärade läsaren behagar erinra sig det humoristiska nöje,
hvarmed han i sin barndom betraktat de underliga toalettreliker,
som finnas kvar från hans farmors flicktid, eller hans farfars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
