Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ämne, är för språkforskaren ytterst instruktiv, ger säkrare
ledning för uppfattning af språklifvet än några bok- eller
inskriftstudier. Nu är det emellertid tyvärr så, att vår
vanliga skolbildning icke ger oss några förutsättningar för
språkliga iakttagelser. Det finns nämligen, tror jag, intet område
af mänskligt vetande, inom hvilket en vanlig »bildad»
människa är så komplett okunnig, så utan de allra enklaste
begrepp, som man är i fråga om språk, och detta fastän
han eller hon i skolan »läst» 2—3—4—5 främmande språk
utom modersmålet. Men personliga anlag, ett godt öra och
naturligt språksinne kan göra underverk äfven utan
uppfostran. Och jag vill visst icke afskräcka från
språkstudier, fruktar blott, att ej många skall nappa på den kroken.
Här skall jag blott nämna, att språkliga iakttagelser
förutsätter åtminstone några tillägg till vårt vanliga alfabet,
för att man skall kunna skrifva orden som de talas. Man
kan nöja sig med ett fåtal bokstäfver, t. ex. för »sche»-ljud
— sch är för otympligt; sk, skj, stj är otydliga: om man
skrifver skära, när det säges schära, hur skall man då
beteckna uttalet »skära» med s-ljud och k-ljud? Man behöfver
tecken för det norrländska uttalet af s och l t. ex. slut,
allt, näsla (A), för eng. w (w) o. s. v.
Hvad som skulle antecknas vore:
a) Sammanhängande tal: berättelser, resonemang o. s. v.
om hvad som helst. Kan man få tag i en språksam
fattighusgumma, en gammal fiskare eller för resten hvem
som helst, som kan tala verkligt folkmål, och man så är
stenograf och kan ta det ord för ord, så har man ett
dyrbart, välkommet och trefligt material för både språkliga
och psykologiska studier.
b) Enstaka ord och satser, särskildt ovanliga ord eller
ord i mindre vanlig betydelse; bildliga talesätt, liknelser;
skällsord och okväden, öknamn och hvardagsnamn; namn
på sjöar, berg, åkrar; på växter och djur, på redskap af
alla slag o. s. v. — detta är, som ni förstår,
ordboksmaterial (och material för folkmålens syntax). Jag måste
kanske tillägga, att vetenskapen som sådan ej företrädesvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
