Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det heter på det växtfysiologiska språket, sträfva att så
mycket som möjligt nedsätta sin transpiration, sin
vattenaf-dunstning. Detta ändamål vinnes äfven genom andra medel
än de nyssnämnda. Det är klart, att ju mindre bladyta en
växt har utsatt för solen och vinden, desto mindre afdunstar
från densamma. Därför finna vi också allmänt hos alfvarets
växter en reduktion af bladskifvoma dels på längden, dels
på bredden. Därför uppträda många växter här med
betydligt både smalare och kortare blad än på andra
växt-platser och i allmänhet utmärker sig alfvarvegetationen i sin
helhet för smalbladighet. Liknande förhållanden kunna
iakttagas på andra torra områden, t. ex. öknar, där bladen ofta
under den torra årstiden reduceras till den grad, att de
alldeles försvinna, så att de afkastas som onödiga bihang.
Dessutom hafva flera alfvarväxter, i synnerhet vissa gräs,
förmåga att vid stegrad torka rulla tillsammans sina
blad-skifvor, så att de blifva smalare än vanligt, hvarvid också
den fördelen vinnes, att de små öppningar, klyföppningama,
genom hvilka vattengasen lämnar bladets inre, blifva
inneslutna i ett nästan alldeles tilltäppt och följaktligen
vind-stillt rum. — Åtskilliga af alfvarets gräs äro vid basen
försedda med gamla vissnade, kvarsittande bladslidor, hvilka
i mängd supa upp vatten i händelse af regn. — En
egendomlighet hos en del af» öknarnas och steppemas flora är att
växterna föra endast ett undeijordiskt lif antingen såsom frö
eller jordstam under större delen af året, nämligen under
hela den torra tiden; först när de första regnen börja falla,
spira de upp och förrätta så alla sina öfverjordiska
funktioner, näringsberedning, blomning och fruktsättning, under den
korta regnperioden och försvinna sedan från ytan igen.
Sådana växter kunna kallas efemerer på grund af sitt
dagsländ-artade lif. Ett liknande förhållande träffas äfven hos några
af hithörande växter, nämligen en del af vårfloran. — Gå
vi till en noggrannare granskning af alfvarväxtema med
mikroskopets tillhjälp, finna vi, att öfverhudens yttervägg i
allmänhet är mycket tjock och ytterst betäckt af ett tjockt
lager af korkämne, som liksom bildar en femissa, den s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
