Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om den första år intet annat att säga, än att
Furu-sundsleden är otäckt seg att paddla i ostlig vind, och att
det smakade skönt på kvällen att gräfva ned sig i halmen
i en loge på Yxlan. Den andra blef oväntadt afklippt af
ett kraftigt och långvarigt åskväder, som förargligt nog
utbröt just då jag vid 4-tiden på eftermiddagen skulle hala
kanoten öfver det smala näs, som förenar Rådmansö med
fastlandet, och tvang mig att öfvematta därstädes.
Emellertid vill jag meddela, att denna led är en bland
de härligaste, och att det i vanliga fall inte är någon konst
att få kanoten öfver, i ty att man kan få bärarehjälp i en
stuga midt på näset.
Tredje dagsmarschen, den längsta jag någonsin gjort,
böljade vid ofvannämnda näs kl. 7 på morgonen och slutade
vid Sladdarö, två sjömil söder om Öregrund, kl. 2 på natten.
Af denna väg seglade jag genom Vätösund och upp till
mynningen af Väddö kanal samt paddlade resten. Att jag
var väl tränad, framgår bäst däraf, att jag aldrig i hela
mitt lif känt mig vid så förträfflig paddlingskondition, som
då jag på kvällen, kl. 9—12, satte öfver Singöfjärden. Dagen
var rätt gassig, jag badade fyra gånger och rastade litet
emellanåt, däraf 2V2 timma i Trästa.
Så var den då slut, denna långtur, om hvilken jag
drömt under all den tid, jag varit kanotägare. Att den var
härligare samt gick bättre och fortare än jag någonsin
kunnat tänka mig, är kanske något ganska ovanligt, men jag
tror, att enhvar, som gör en sådan färd, om han har de
här förut nämnda förutsättningarna och inte alltför hårdt
förföljes af otur, skall komma till samma resultat.
Vid studiet af min tämligen noggrant förda loggbok
har jag konstaterat, att jag i genomsnitt rastat hvar tredje
timme samt att jag varit på väg sammanlagdt 81 timmar och
därunder hunnit 249 distansminuter, hvilket ger en
»medel-långturshastighet» af 3 knop. Men så har jag inte häller
»spurtat» eller ens känt mig tröft en enda gång.
Nu vill jag emellertid gifva det rådet att inte göra för
långa turer första sommaren, som man kanotar. Erfarenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
