Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När världens nordligaste järnväg bygges.
Minnen och intryck från en färd mellan Gellivara och Ofoten.
Af J. Stadling.
Det var kl. 7 en vacker morgon i böijan af sistlidne
juli som jag, med ett »fripass» från byggnadschefen på
fickan, en ränsel på ryggen och en fotografiapparat i
handen klef upp på ett gruståg, som stod färdigt att afgå från
Gellivara till Lina-älfven (cirka 2 mil nordväst om
Gellivara), eventuelt till rälstippen vid Homojokk (något öfver
4 mil från Gellivara). Jag hade nätt och jämt hunnit taga
plats på en spiklåda i en grusvagn, fullsatt af diverse varor
och arbetare med ränslar, säckar, knyten och paket, förr
än signalen ljöd och tåget sattes i gång. Några få af
passagerarne voro en smula omornade, kanske efter en
skäligen långt utsträckt midsommarhelg i Gellivara, men
alla voro nyktra. Tåget vek snart af till vänster från
Malmbergsbanan och körde i jämn stigning genom skogar
och öfver myrar mot nordväst. Njutningen af den friska
morgonluften, af doften från den färska vårgrönskan
(våren kom nämligen ej förr än dagarne före midsommaren)
och åsynen af hjortronblommorna, som prydde myrarna,
förenade sig med tillfredsställelsen att få åka efter världens
nordligaste jämhäst på världens nordligaste järnväg. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:54:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1900/0278.html
