- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1900 /
221

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

satt och njöt och filosoferade öfver denna nya västerväg,
som bygges genom våra nordliga lappmarker, gjorde
jämförelser mellan förr och nu och fantiserade öfver hvad
framtiden kan innebära i sitt sköte och öfver hvad det
månde blifva af detta barnet, då tanketråden intrasslades
af följande fråga på bred jämtländska:

»Skä du laungt opp i mäschä (marken) pau ärbeje du?»

Frågan kom från en reslig 40 års karl, klädd i
slokhatt, grå vadmalströja, randiga benkläder af något slags
fabrikstyg samt norrbottenspjäksor.

Den ene kan vara lika god som en ann, om man också
icke har något »ärbeje» — för tillfället. Äfven jag var
klädd i hemväfdt vadmal, och det från topp till tå, samt
bar slokhatt på hufvudet och uppnosiga norrbottenspjäksor
på föttema, och jag har icke häller helt och hållet glömt
mitt modersmål, jämtländskan.

»Je e’ bärre ute å sir me omkring lite», svarade jag
som sanningen var.

»Jassä. Ha du nå’r häste me de?»

»Nä-ä, je e’ uttän häste.»

Efter några ögonblicks tystnad fortfor min landsman:

»Je tyckte pau kläom dine ätt du va’ frau Jamtlänn.
Du e’ frau sörsien, hör je?»

»Ja, je e’ frau Myssjö.»

Vårt samtal fortfor ända tills vi nådde Lina-älfven, där
tåget stannade och där jag skildes från min tillfällige
kamrat, en f. d. bonde, numera bolagsarrendator från en af
Jämtlands östra socknar, hvilken tillika med en son, ett
par lejda karlar och tre hästar var sysselsatt vid banbygget.
Han omtalade, att många från hans socken och
grannsocknarna voro på arbete där uppe, däribland flera med
egna hästar såsom han själf. De kunde ej lefva af
jordbruket, och arbetet i bolagsskogarne där hemma gaf dem
knappast föda åt häst och karl. Här uppe däremot var
det bra arbetsförtjänst.

Trakten vid Lina-älfven är mycket vild. På sina
ställen försvinner floden nästan helt och hållet under de af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:54:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1900/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free