Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finner jag: Klas, ännu mycket brukligt, förr uttaladt
»Kål-las» (fr. Nicolas), Frans, Hubert (uttalades »Hybbör»),
Jana »schana», Pierre »pjär», Anton, Philip, Bertrand
»bärtran», Noach, Noe, från äldre tid äfven Gottfrid 1.
Gottfroij, Toussin 1. Tussin (fr. Toussaint), Julius m. fl. Ett
utmärkande drag bland brukssmedema är också den
utsträckta användningen af öknamn. Detta är en skiljaktighet
från socknens allmoge.
Den dialekt, som ännu åtminstone af de äldre talas vid
Löfsta bruk, är också vidt skild från dialekten utom bruket,
särskildt genom större rikedom på diftonger och ett
säreget släpande tonfall. Att denna egendomlighet står i något
slags samband med inflyttningen är möjligt, men svårt att
bevisa.
Säkert af franskt ursprung äro en del yrkestermer, som
ännu användas af hammarsmedema i deras fädemeärfda
s. k. vallonsmide. Ett arbetsskift kallas tumäj (fr. toumée),
labby 1. labbi (l’abri) är en kammare, där smederna hvila
sig mellan tumäjen, smederna gå klädda i »husetter»,
strumpor, i mössan ha de ett tygstycke, med hvilket svetten
aftorkas och som kallas »syvoy» (jfr. fr. suer) 1. lavett,
»gujår» är en hjälpkarl vid arbetet. Jag har funnit inemot
ett trettiotal sådana ord, af hvilka dock en del numera
gått ur bruk och endast af de äldre äro kända. Andra
ord af franskt ursprung än dessa speciella termer synas
ej vara gängse. Förr i tiden lära dock vallonbamen ha
kallat sina föräldrar gråmer och gråper (fr. grand’-mére och
grand-pére); jag har också hört ett uttryck »ska’ vi gå å
rafassa nu» i betydelsen »ska’ vi gå å skaffa oss lite’vått»,
men äfven detta »rafassa» torde ursprungligen ha varit en
smidesterm i samma betydelse som det svenska »färska».
Detta är ungefär allt jag kurmat uppleta af
ursprungligen vallonska ord. Några andra egenheter, t. ex. i fråga
om vidskepelse, bruk vid bröllop och begrafningar, torde nu
ej stå att finna. Länge lär vindrickandet ha bibehållit sig,
men vinet är nu för länge sedan utbytt mot svagdricka och
brännvin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
