Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
person har något att förtälja i den vägen, något som han
själf sett eller hört.
Mera sällan får man höra några af den gamla tidens
folkvisor och folksagor. Det är dock oriktigt att tro, att
sådana nu för tiden skulle vara helt och hållet bortglömda
— en missuppfattning, som jag ofta påträffat bland
ståndspersoner på landsbygden, till och med bland prästerna.
Det nya släktet har visserligen föga lust att lyssna till
så’nt där gammalt tokprat, men de gamla sagoberättarnes
släkte är dock ej helt och hållet utdödt.
En sådan är gamle Jan Jacobsson i Persbylånga
(Te-gelsmora), en riktig språkmästare, afgudad af alla barnungar.
Hos honom har jag tillbragt åtskilliga dagar sysselsatt med
att uppteckna hans rika förråd af alla möjliga slags historier
och visor. En del af hvad jag redan omtalat härrör från honom.
Utrymmet förbjuder mig tyvärr att meddela någon af
de äfventyrssagor jag hört, »riktiga gamla slagdängor» som
det heter; de äro mestadels långa och utförliga. En afart
är skämtsagan; den rör sig om modernare förhållanden. Hit
höra de synnerligen vanliga friare- och prästhistorierna. I sin
kortare form närmar den sig anekdoten. Här ett par exempel:
De’ va’ en bonde som va’ sta’ skulle köra efter ett
störlass i tiden.
Så börjar’n lassa på, så sa’ han åt hästen:
Rår du me’ den här, så rår du me’ den där; han lassa’
på allt hva’ han hadde.
Ja sen nä’n skulle kör’ ti väg, rådde inte hästen.
Börjar’n plocka åv så sa’ han,
När du inte rådde me’ den här, så rår du inte me’ den
där, plocka’n åv hela lasse’. Körde’n hem uta’.
De’ va’ en bonde här i Dannemora, som hette Lasse.
Han var lite tjyvug åf sig. Han geck och stal jämt, den
där, å han stal så han vardt förmögen me’, förstås. Så vardt
han död då å gumma’ hans gick till prästen me’ en svarter
ko. Ho skulle ha pärsonal etter’n, liktal si.
»Ja, min gumma, sa’n, ja’ ska’ göra hva’ ja’ kan, sa’n,
men vi vet, huru han hade de’ i tiden.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
