- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1900 /
278

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Strängt taget var det också endast Vår, när jag i början
af juli nådde Sylhyddan.

Den nyss vaknade våren i högfjällen innebär mycket.
Det är färg, det är spirande lif där ännu för några dagar
sedan snön låg kvar. Öfverallt där sol och vatten arbeta
hand i hand är förändringen så förvånande snabb.

Som förvandladt är kärret där nere vid Enaälfven.
Videbuskarna hafva fått utbildade löf och hängen. Några
arter afvika genom sina hvitulliga blad från den gröna
hufvudtonen. Här växa i broderlig sämja en mängd arter.
Vi erinra oss Salix lapponum, S.hastata, S. lanata,S. hastata X
lanata, S. arbuscula, S. glauca och S. myrsinites. Salix
her-bacea och S. reticulata (fig. 5), dessa utpräglade fjällarter,
möta oss här som mången annorstädes. Genom sin låga
växt afvika de från de öfriga videarterna. Där nere finnes
äfven den ytterligt sällsynta hybriden mellan Salix
herba-cea och S. lapponum, som åtminstone på ett ställe
uppträder i större mängd. Dvärgbjörken, som nått en viss
yppighet, tränger sig nästan öfverallt in bland videna.
Under dessa, där en mängd mossarter bilda bottenskiktet,
ja i själfva strandgruset vid Enaälfven frodas de mest olika
arter och former. Det är ej enbart utpräglade fjällväxter
man där finner. Många för hela Skandinavien gemensamma
arter ingå i vegetationen. Kabbelöken, som redan i april
klädde de skånska kärren med gul blomsterskrud,
återfinner man nu här, fastän med knappast utslagna
blommor. Den har också bytt gestalt, blifvit lågväxt, med
krypande, rotslående stjälkar (Caltha palustris y? radicans). Af
gamla bekanta anträffas ytterligare Melampyrum silvestre,
Pyrola minor och den hvitblommiga dufkullan (Trientalis
europaea). Den lilla prydliga tätörten (Pinguicula vulgaris),
som ju spelar en viss roll i lapparnes hushållning, finnes i
riklig mängd. Plocka en del af de klibbiga bladrosetterna
och lämna dem till »mor Greta» där inne i hyddan; hon
lagar gärna litet äkta tätmjölk.

Till dessa inkräktare från låglandet kommer en mängd
mer eller mindre alpina arter. I ögonen fallande är en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:54:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1900/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free