Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Korsbetningen. Ett minnesmärke, som än i dag talar om
Waldemar Atterdags blodiga härnadståg mot Visby, står upprest ett stycke
utanför den gamla staden — strax norr om den nuvarande
begraf-ningsplatsen. Det är ett högt ringkors af kalksten, som blifvit rest
på den stora graf, där de under kampen mot Waldemar fallna gutarne
fått sitt hvilorum.
På korsets mot staden vända framsida kan man urskilja den
korsfästes bild och i ringen däromkring börjar en latinsk inskrift, som
sedan fortsättes på andra sidan. Den har följande utseende och utläses:
Anno domini MCCCLXI feria tertia post Jacobi ante portas Wisby in
manibus Danorum ceciderunt Gutenses. Hic sepulti. Orate pro eis.
Eller i svensk öfversättning: Herrens år 1361 den 27 Juli föllo gutarne
i danskarnes händer framför Visby portar. Här ligga de begrafne.
Bed för dem.
Då den med sagor uppblandade berättelsen om Waldemarståget
just i våra dagar blifvit så mycket omtalad, kunde det ju vara af
intresse att i korta drag höra hvad historien vet därom. Den danske
konungen Waldemar Atterdag företog sommaren 1361 ett eröfringståg
till Gotland i syfte att bemäktiga sig de rika skatter, som samlats i
den stora staden Visby. Han landsteg med en stor och väl rustad
krigshär i Ejsta socken strax söder om Karlsöarna. Bönderna satte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
