Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett lika tydligt språk tala de mera geografiskt anlagda
namnen af nyare datum, såsom Eriksberg, Karlslund,
Bergsjö, Hagtorp.
Vi måste därför antaga, att äfven de ortnamn, som vi
ärft från forna tider, en gång haft en betydelse, som pekat
ut öfver dem själfva. Men hur annorlunda låta icke en
stor del af dessa! Åmål och Trosa, Mora och Mörc, Sköfde
och Malexander, är detta svenska? Och våra sjönamn i all
synnerhet: Yngarn och Båfven, Immeln och Sominen, Dellen
och Fegen, Fryken och Tåkern, Boren, Roxen och Glan, det
låter ju alldeles som den från Fryxells historia bekanta
rot-välskan Arje marje grase domar i dike &c. Men liksom
forskningen lyckats bakom detta abrakadabra upptäcka en
katolsk bön A ve Maria, gratias domin e dico &c., skall den
väl ock en dag få bukt med större delen af våra gamla
ortnamn. Uppgiften är emellertid ovanligt svår och kräfver för
sin lyckliga lösning en mängd förarbeten, som ännu knappt
äro påbörjade. Vi måste i fråga om hvarje ortnamn känna
dess äldre, i synnerhet dess allra äldsta uppvisbara former
i skrift: jordeböcker, domböcker, kyrkoböcker,
pergaments-bref, runristningar m. m. Vi måste känna dess nuvarande
uttal, särskildt i allmogens mera forntrogna mun. Vi måste
känna ortens läge och om möjligt äfven dess utseende och
öden i äldre tid. Innan dessa och andra upplysningar
vunnits, stå vi oftast inför en vetenskaplig gåta. Emellertid
har det hos oss alltid varit godt om folk, som tyckt om
att gissa. Från dessa härstamma nästan alla de
ortnamns-förklaringar, hvarpå vår litteratur har att bjuda, och de äro
ej få. Däremot äro de vanligtvis — värdelösa.
På intet område af svensk språkforskning torde
dilettantismen hafva frodats i den grad som på det ifrågavarande,
detta utan tvifvel just därför, att ämnet är ett af de allra
svåraste, hvilket, afskräcker den verklige vetenskapsmannen
från ett ofta lönlöst arbete. Särskildt är vår äldre historiska
och topografiska litteratur rik på hithörande kuriositeter.
I Uppsala fann man en för resten obekant kung Ubbes sal,
och Sigtuna bar namn efter den lika chimäriske Sigge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
