- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1901 /
3

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fridulfsson. Kungshatt skall ha sitt namn på grund af den
bekanta, af Nicander poetiskt behandlade sägnen, under
det att verkliga förhållandet, såsom L. Bygdén uppvisat,
tvärtom är det, att sägnen knutits vid berget på grund af
dettas namn. Sollefteå lär vara sammandraget af sol efter
ån
, Söfde af sjöföda (emedan befolkningen lefver af fiske).
Det urgamla sockennamnet Bellö är det franska belle vacker,
»gifvet af någon fransk missionär, som inkommit i Sverige
vid tiden för kristendomens införande». Harjager — som
fordom hette Hardhakra, d. v. s. Hårdåker — beror
»tydligen» på häradets goda harjakt. Hunneberg — fordom
Hundäbiärgh, d. v. s. Hundberg — är antingen uppkalladt
efter hunnerna, eller (så föreslås år 1895) kommer det af
»hún jätte», ett för språkforskningen obekant ord. Och
Malmö lär — rysligt att förtälja — ha sitt namn däraf, att
man en gång därstädes söndermalt en . Detta till på
köpet i Skåne, som kallats »Skönö för landets utmärkta
beskaffenhet och 1,000 andra fördelaktigheter»! Dessa exempel
torde vara till fyllest för att ådagalägga, hvart man i
dessa frågor kommer enbart med naturlig begåfning för
gissning.

Hvarför är en så stor del af våra äldre ortnamn
ogenomskinlig icke blott för gemene man, utan ofta äfven för
det med vetenskapens synglas beväpnade forskareögat? Den
närmast till hands liggande förklaringen kunde tyckas vara
den, att dessa gåtfulla namn ursprungligen tillhört ett för
oss främmande språk, som en gång i urtiden här talats.
Denna tolkningsprincip har också ofta anlitats af dem, som
älska snabba slutsatser. Med förkärlek har man därvid
tänkt på kelterna såsom namngifvare, liksom det öfverhufvud
för ännu blott några decennier sedan var en rätt utbredd
mani att skrifva allt språkligt obegripet — t. ex. i våra
dialekter — på kelternas räkning. Ännu så sent som 1871
framställes med stor bestämdhet påståendet, att vi t. ex. i
stadsnamnet Kalmar, sjönamnen Barken och Hörken,
bergnamnet Käglan, i förra hälften af Stockholm, Kinnekulle och
Kolmården, i senare hälften af Tullgarn o. d. ha keltiskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:43:19 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1901/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free