- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1901 /
6

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Mot ’möte’ i Åmot.

Mynne ’mynning’ i Åminne.

Nor ’trångt ställe i ett vattendrag’ i Nora, Noret,
Norum, Norberg, Östnor.

Os eller öse ’utlopp’ i Oset, Rottneros, Västerås (förr
Västrårs, Västra Aros), Åhus (förr Aos), Lödöse.

Ramn ’korp’ i Ramnås, Ramshult, Ramsjö.

Rudh(a) eller rydh(ia) ’rödjning’ i Rud, Ryd, Råda,
Rölanda, Finnerödja, Frykerud, Danderyd, Efveröd, Knäred.

Sil »sel», ’lugnvatten’, i Mörsil, Selånger, Åsele.
Möjligtvis är sjönamnet Siljan härmed besläktadt.

Stäk ’smalt sund’ i Stäket, Stegeborg (förr Stäkaborgh).

Taka ’tagning’ i Mosstakan, Intagan, Abbortan, Furtan,
Hjärpetan.

Tun ’inhägnad, gårdsplan’ i Tuna, Tumbo, Sigtuna,
Eskilstuna (jfr engl. town, som är etymologiskt samma ord).

Thvet ’afsöndring’ i Tveta.

Und ’bölja’ i Unden, Åsunden.

Val ’bråte’ i Våla.

Vang eller vänge ’gräsvall’ i Vång(a), Vänge.

Vazt ’fiskeplats’ troligen i Vadstena (förr Vazstenar).

Vi eller ’heligt ställe’ i Vi, Visby, Skedevi, Sköfde
(förr Sködhve), Luggude (förr Ludgudhavi), , Väshult, Väse
(förr Väshärad).

Ör ’sandgrund’ i Ör, Örebro, Öresund, Kungsör, Skanör,
Ullerud (förr Ullarö, -ör).

Icke mycket lättare för den språkvetenskapligt oskolade
att genomskåda äro de namn, som visserligen innehålla ännu
i dag lefvande ord, men i en annan form än de i vårt
nuvarande riksspråk äga. Än kan denna form bero på en
redan i fornspråket befintlig biform af ordet i fråga; än på
inflytande från våra dialekter, hvilkas uttal naturligtvis i högre
grad än annars kan göra sig gällande vid ortnamn; än åter
på den naturliga afnötning och andra förändringar, som
under tidernas längd kanske mer än hos någon annan ordklass
göra sig gällande hos namn. Det är därför icke så alldeles

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:43:19 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1901/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free