Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
punkter varit, från hvilka man i forna tider utgått vid valet
af material till våra ortnamn. Vi finna då lätt, att
hufvud-massan af detta material kan indelas i två grupper. Den
ena utgöres af ord, som syfta på ställets naturbeskaffenhet.
Bland de vanligaste af hithörande namn må nämnas Backa,
Berg(a), Björke ’björkskog’, Bäck(e), Dal[a), Ed(a) ’trång
passage’, Eke, Fors(a), Grafva ’urgröpningar’, Gryt, Halla
eller Hälla ’stenhällar’, Hammar, Hed{a), Holm(a), Horn
’krok’, Hult ’lund’, Hög(a), Kle{fva) ’brant stig’, Klint(a)
’bergklint’, Kull(a), Kärr, Ljung[a), Lund(a), Malm{a), Mark[a),
Mo, Mora, Myra, Möre, Nor(a), Näs, Ris ’busksnår’, Sand(a)
eller Sanna, Sjö, Skog(d), Sten(e), Strandia), Sund eller Sunne,
Udden, Vad, Vall(a), Vik(a), Vång(a), Vänge, Ås, Äng{a), Öja
’strandängar’, Ökna, -e ’ödemarker’, Ör och de otaliga
sammansättningar, som de ingått, isynnerhet med hvarandra,
t. ex. Forsbacka, Hedås, Näsudden, Sandsjö, Strandvik, eller
med djur- och växtnamn, t. ex. Björnö, Hökhult, Svaneholm
eller Aspenäs, Granbäck, Linderås. Till nu behandlade grupp
hör den ojämförligt största delen af våra vattendrags och
höjders namn, t. ex. Bjurtjärn, Björkfjärden, Bråviken,
Glafsfjolen (d. v. s. -fjorden), Gullmarsfjorden, Lappträsk,
Lulevattnet, Storsjön, Svinesund, Ullvättern; Brömsebäck,
Dalälfven, Norrström, Svartån; Bisp bergs klack fklump’),
Faxefjäll, Kinnekulle, Käglan, Städjan ’städet’, Syltoppen,
Söderåsen, Taberg. Men såsom redan af ofvan lämnade
exempelsamling framgår, finna vi här äfven en massa gårds-,
socken- och häradsnamn, ehuruväl större delen af dessa
höra till nästa hufvudgrupp.
Denna utgöres af ord, som syfta på ortens
odlingshistoria och andra kulturella förhållanden. Sådana äro t. ex.
Bo, Boda ’förrådshus, skjul’, Bol, Bro, Bråte, Bränne
’svedjeland’, Bröt ’väg’, By, Böle, -gård(a), Gärde, Hag(a) ’inhägnad
betesmark, företrädesvis sådan med småskog’, -hem, -hus,
Kasen ’bråten’, Köping, Lyckan, -e ’inhägnad åkerlapp’, -löf
(brukligt blott i sydligaste Sverge), Rud(a) eller Råda, Ryd
{-röd, -red i Sydsverge), Sala, Spånga, -sla{d), Säter eller
Sätra. Tofta eller Tomta, Torp {-drup, -trup, -rup, -orp, -arp),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
