- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1901 /
47

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inte, otacksamt nog, falla i någon extas öfver dem — (i ggg
fall af 1,000 har han ju inte den ringaste aning om geologi).

Och dock — en uppmärksam turist kan äfven i dessa
till det yttre så ointressanta och vanlottade trakter finna ett
och annat värdt en stunds betraktande och en smula intresse,
äfven om han icke är skogsman eller mossodlare eller geolog.
Han kan se på folkets lif och förhållanden, och äfven om
den kunskap, han får därom under någon dags samvaro med
detta folk, blir ytlig och bristfällig, så är den dock en
kunskap. Han kan observera skillnaden i folktyp, vanor,
husgeråd och bostäder i de olika floddalarna; han får rikligt
tillfälle att studera olika grindkonstruktioner; han får vända
egnahemsfrågan och bolagsherraväldet in och ut och ut och
in; han får profetera om när den nya inre järnvägslinien
mellan Östersund och Gellivare skall komma till, och han
får hjälpa bönderna att svära öfver vägunderhåll och dryga
arbetslöner — allt detta får han göra, om han har lust och
förmåga att prata med folket. Men han får också tillfälle
att göra observationer, som äro mindre alldagliga och
allmänmänskliga. Här i dessa tröstlösa trakter finner man
nämligen skogslapparnes egentliga hemland, och ännu påminnes
man om dem genom de talrika lapska ortsnamnen, äfven
om de själfva i de flesta trakter för länge sedan öfvergifvit
sitt gamla nomadiserande lefnadssätt och blifvit bönder. Här
och där träffar man likväl ännu deras kåtor och rengärden,
och litet hvarstädes i skogarna kan man få se en större
eller mindre renflock stryka omkring. Skogslapparnes renar
draga nämligen icke till fjälls under sommaren, utan hålla
sig kvar i skogslandet, hvarför också skogslapparne själfva
aldrig komma upp till fjällen i motsats till fjällapparne, som
under sommaren nomadisera i fjällen, under vintern i
skogarna.

För närvarande träffas våra sydligaste skogslappar inom
Malå socken af Lycksele lappmark. Denna socken
äfven-som Arvidsjaurs socken i Pite lappmark och de angränsande
delarna af Sorsele och Arjeplogs socknar utgöra
skogslapparnes egentliga hemland i vår tid. Man finner visserligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:54:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1901/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free