Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lapska, men räknas dock fortfarande ofta nog för lappar, om
fadern är lapp.
Ar 1890 funnos inom Arvidsjaur 565 lappar, af hvilka
183 angåfvos vara nomader, och inom Malå 182 lappar, af
hvilka blott 14 nomader; emot dem stodo i Arvidsjaur 3,475
svenskar och i Malå 1,783. Hur många skogslappar som
funnos i Arjeplog och Sorsele, kan ej afgöras, emedan de i de
statistiska uppgifterna ej skiljas från fjällapparne. Det
sammanlagda antalet skogslappar i alla dessa socknar torde
emellertid nämnda år icke ha understigit 800 personer. Att
döma af de officiella uppgifterna har lappantalet här under
ganska lång tid varit tämligen stationärt och hvarken ökats
eller minskats så särdeles mycket. Detta måste dock
förstås på så sätt, att lapp antalet ökats därigenom att antalet
födda betydligt öfverstigit antalet döda, men minskats
därigenom att en mängd personer uppgått i den svenska
nationaliteten och blifvit i böckerna upptagna som svenskar.
Att folkökningen bland skogslapparne ej varit så obetydlig,
framgår däraf, att på det dmråde, som numera intages af
Malå socken äfvensom de vid Levattnet liggande ganska
folkrika delarna af Arvidsjaurs och Sorsele socknar, vid
slutet af år 1812 endast funnos 124 lappar. Liknande
förhållanden ha säkerligen också rådt inom öfriga
skogslapps-trakter, och man kan sålunda ingalunda säga, att
skogslapparne dö ut. De försvinna nog, men detta går så till, att
de bli svenskar, och denna försvenskningsprocess kommer
att fortgå i allt raskare fart, till dess skogslapparne inom
få decennier blifvit ett minne blott.
Lifvet inom stugans fyra väggar börjar så småningom
afspegla sig äfven på skogslapparnes ansikten, särskildt
hos kvinnorna. Fjällapparnes af väder och vind härjade
hy och angripna ögon träffar man icke vidare hos
skogslapparne, utan de se särdeles ljushyade ut och skilja sig
föga från svenskarne, hvad ansiktsfärgen angår. Breda
ansikten träffar man ofta också hos de rena svenskarne
häruppe, hvarför äfven det kännetecknet blir något osäkert.
Säkrare märken äro då den platta nacken och framför allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
