- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1901 /
131

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

remmen, och kvinnorna med samma fotbeklädnad, kortkjolar
och kläde, knutet om hufvudet, och båda parterna försedda
med ofvannämnda redskap och köksartiklar gåfvo en ganska
sällsam anblick*. Med tänd pipa, hurtigt mod och raska
steg begaf man sig tidigt på måndagsmorgonen i första
myrveckan åstad på den långa besvärliga vägen. Obanad
och stenig gick den utefter rågfallet på bergsluttningen,
genom hög, tät, tyst skog, på bristfälliga kafvelbroar öfver
vidsträckta mossar, utefter en
skog-kransad vindlös tjärn, uppför
tröttsamma branter och genom djupa
dalar med brådskande bäckar, som
ibland kunde ha svällt så, att
man öfver dem måste vada eller
hoppa på stenar. Men lätt och
raskt gick färden. Vägen var
visserligen lång, men finnen är van
att gå, ty afstånden äro stora och
körvägarna få på skogen. Och
solen steg allt högre och gassade
allt varmare, men vid fåglars sång
och bäckars sorl gå vandrarne lika Kaffeburk af näfver med skjut-

hurtigt fram, stärkta af finnskogens lucka i öfre bottnen. Från

0 0 Sodra Finnskoga.

friska doft. Många äro afvägarna Fot. af albin Andersson.
hit och dit, men finnen, född i och

förtrogen med skogen, har en underbar förmåga att hitta
rätt, och ändtligen är man framme vid myren.

Nu lades bördorna af, och man hvilade och vederkvickte
sig en stund efter den svettiga vandringen. Efter hvilan
ombestyrde man bostad åt sig. Vid en eller annan större
myr, där arbetet kräfde längre tid, kunde det möjligen finnas
en lada eller s. k. timmerkoja, afsedd till bostad under
slåt-tern, och i denna anordnades nu under lustiga infall och
tokiga liknelser ett tillfälligt hem. Kvinnorna taga fram
matförrådet och kärlen och ställa allt på sin plats. Framför

* En sådan pittoresk syn erbjudes ej mer, sedan klädedräkten i
finnbygderna under de sista årtiondena öfvergått till den i det öfriga Värmland vanliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:54:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1901/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free