Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt in sitt hö. Och det behöfde han icke ångra, ty
följande dag ösregnade det i höet för granname, hvilka det
icke beskärts att skåda det olycksbådande järtecknet, och
det regnade i många dagar.
I den ensliga aflägsna skogen finns ej mycket, som
förströr finnen eller sysselsätter hans tankar. Växling af
väder och vind är nästan uteslutande den enda omväxlingen
för honom i de ändlösa skogarnas fred. Men så fäster han
sin uppmärksamhet så mycket mer vid dessa, aktar på den
honom omgifvande naturen och drager af dess företeelser
slutsatser, åt hvilka blott inskränktheten och den fåkunnige
le. Naturen är ej begränsad endast till barometern för
att antyda blifvande väderlek. Och visst är, att talrika
egna och fäderneärfda iakttagelser göra, att finnen i fråga
om väderleken icke i samma grad som andra riskerar att
prata i vädret. Sådant kommer väl till pass i skördetid.
Hvad de olika höslagens användning beträffar, så gafs
jonslåttern hufvudsakligen åt hästarna, men myrslåttern och
repet, det af hästarna vrakade höet, som hoprepades i deras
spiltor, åt korna och småkreaturen, såsom får och getter
benämndes.
Som boskapsskötseln i förra tider var finnbygdens
huf-vudnäring, men höet ej alltid, ja ytterst sällan räckte till,
sökte man fördryga det genom att — särskildt åt
småkreaturen — taga löf af björk, asp, al, sälg och rönn.
Löf-skörden verkställdes vanligen på mellanstunder under
jonslåttern. Löfträdens fällning tillkom karlarne, men det
tillhörde kvinnorna att med en löfknif kacka löfvet, d. v. s.
hacka af kvistarna och samla dem till kärfvar, som
sam-manbundos med en kvist. Med löfknifvar hackades löf
äfven af buskar efter dikesrenar, vid gärdesgårdar och i
stenrösen.
Löfkärfvama uppställdes med topparna mot hvarandra
parvis i skylar för att torka ute. Men man kunde äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
