Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
solskenet slut, och svarta moln började rida upp på
firmamentet. Så brast det löst med dunder och ösregn. Jaså,
tänkte jag, men då slutade regnet, som just varit lagom för
att binda dammet på vägen; och så var det lika bra igen,
eller ännu bättre. Sunne kyrka, som ligger så vackert på
en udde i Storsjön, och Orrvikens trefliga gästgifvargård,
hvarifrån utsikten västerut är storartad, hade jag lämnat
bakom mig; jag nalkades nu Kårgärde färjställe. Solen
sken varm, och motionen var svettdrifvande. Sjön var nog
sval och blå att se uppå, men icke så lämplig att läska
sin strupe med. Det var därför med tillfredsställelse jag
här konstaterade tillvaron af ett källsprång med det bästa
vatten, som gärna kan tänkas. Det kom i en lång stråle
ur en ränna från skogen, så hade man brådt, behöfde man
endast räcka ut handen i förbifarten för att få sig en dryck.
Jag skulle senare med ett visst intresse komma att erinra
mig den där härliga källan. Förbi Hackås’ kyrka gick så
vägen genom obruten skog, som här och där öppnade en
utsikt åt sjön, ned mot Bergs socken. Redan vid färdens
början hade jag i fjärran sett de kraftiga konturerna af ett
högt berg härnere, Hofverberget. Nu hade jag det
alldeles i närheten på andra sidan om Storsjöns sydligaste
flik. Om det berget ha de mycket att berätta i bygden,
och gärna skulle jag velat stanna där för att forska i den
hemlighet, som ännu hvilar orörd djupt i bergets
innandöme.* Men det skulle blifvit ett för stort snedsprång i
tid och rum. (Se för öfrigt om Hofverberget i S. T. F.
årsskrift för 1900 äfvensom i Notisafdelningen i nu
föreliggande årsskrift för 1901.)
Efter ett uppfriskande bad i Storsjön och därefter
middag å Svenstaviks gästgifvargård, angenämt kryddad af
samspråk med den gamle, spekulativt anlagde gästgifvaren,
satt jag åter upp i sadeln. Jag lämnade nu Storsjöområdet
och styrde mot sydliga Jämtlands ödsliga atbygder. Ännu
* Anm. Kort efter det detta skrifvits, har hemligheten blifvit
utforskad. Under Hofverberget har upptäckts en grotta, som skall vara den
största i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
