- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1901 /
184

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

heden med sina karaktärsväxter, och här finna vi ofta på
samma fläck de flesta af de fjällväxter, som med sina
blommors klara och bjärta färgprakt ådraga sig den
naturäls-kande turistens lifligaste uppmärksamhet. Flertalet af dessa
bilda tillsammans det växtsamhälle, som blifvit kalladt
Dryas-formationen. Hit hör först och främst fjällsippan {Dryas
octopetala), som gifvit växtsamhället dess namn. Dess stora,
hvita blommor och läderartade, glänsande blad torde vara
bekanta för hvarje fjällvandrare. Läderartade blad, ofta i
förening med vedartad stam, äro för öfrigt något, som
utmärker flere andra af formationens växter. Så är fallet med
tre ljungväxter, fjälljungen (Phyllodoce coerulea), som från
stjälktopparna uppsänder några tämligen långskaftade,
hängande, rödvioletta blommor, fjällazalean {Azalea procumbens)
och Rhododendron lapponicum, som båda påminna om sina
frodigare släktingar i söderns blomkrukor. Vidare finnas
här den lilla hvitblommiga polörten {Diapensia lapponica)
med gröngula, äfvenledes läderartade blad, Saxifraga
oppo-sitifolia med röda blommor, Viscaria alpina, tjärblommans
släkting i fjällen, och den vackra lilla fjällnejlikan {Silene
acaulis) med skära blommor. Den bildar täta tufvor, i hvilka
ofta vindsidans stjälkar och blad sitta förtorkade kvar och
skydda de friska skotten och blommorna. Fjällängsrutornas
{Thalictrum alpinum) fina blom vippor undgå lätt ögat, men
desto lättare uppmärksammar man fjällbacksötan {Astragalus
alpinus), som nyss har skickat ut sina ljusblåa blomklasar
från de mångpariga bladens veck. Liksom ville naturen
riktigt visa hvad hon förmår i dessa karga trakter, placerar
hon stundom en och annan orchidé på tufvorna, t. ex.
Coelo-glossum viride med gröngula blommor i det korta axet,
Gym-nadenia conopsea med täta, rödblommiga ax och den
hvitblommiga Gymnadenia albida med sin starka vaniljdoft.

Med afseende på fjällhedens växtvärld råder någon
olikhet mellan Sveriges södra och norra fjälltrakter. Denna
kan korteligen uttryckas så, att i de nordligare fjällen finnas
en hel del växter, som söderut alldeles saknas eller äro
ganska sällsynta. Så t. ex. finna vi den nyss omtalade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:54:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1901/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free